Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ensam kröner den från roten uppstigande stängeln – och dock
är ett dylikt påstående endast en väfnad af osanningar. För
att ej tala därom, att det ej är från roten, utan från en
underjordisk stam, som stängeln uppskjuter, så äro blommorna hos
denna växt i själfva verket snart sagdt oräkneliga, ytterst små
och gula till färgen. De sitta tätt packade på det pelarlika
organ, som tronar i midten af det snöhvita, strutlikt hopvridna
bladet, men detta utgör lika litet en del af blomman, som t. ex.
den hinnaktiga tuta, hvilken innesluter den outsprungna
pingstliljan, eller de tre gröna kranssittande bladen på hvitsippans
stängel. Alla dessa äro nämligen endast s. k. skärmblad d. v. s.
till utseendet mer eller mindre förändrade örtblad, som tjena
till att skydda den outslagna blomknoppen eller den
outvecklade blomsamlingen mot hård väderlek och glupska insekters
angrepp, men till själfva blomman höra de platt intet.
Denna i dagliga lifvet ingalunda ovanliga osäkerhet, om
hvad är blomma eller icke, nödgar mig att här angifva, hvad
med begreppet blomma egentligen bör förstås samt af hvilka
delar en sådan kan vara bildad. Mer än väl vet jag, att jag
härvid kommer att anföra för fleste välbekanta saker, men
då benämningarna på de särskilda blomdelarna i det följande
ständigt komma att användas, är det nödvändigt, att de noga
fästas i minnet. För öfrigt skall jag bemöda mig om den största
möjliga korthet i framställningen häraf.
Betrakta vi något närmare en äpple- eller smultronblomma,
en nejlika eller vallmo, finna vi snart, att de samma äro bildade
af fyra olika danade delar. Ytterst sitta några gröna, bladlika
organ, bildande det s. k. blomfodret, innanför hvilket en annan
krans af blad med mera lysande färger och finare bygnad ut
gör den s. k. blomkronan. Denna omgifver i sin ordning en
enkel eller flerdubbel krans af ståndare, ett slags organ, som
i allmänhet bestå af en nedre, förlängd och smalare del, strängen,
som uppbär en i början sluten knapp. Vid blomningstiden
brister denna senare och låter en större eller mindre mängd, oftast
gult eller brunt, ytterst fint stoft, som utbildar sig i vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
