Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lutande blommor, våta utvändigt, men torra inuti. Äfven
sedan regnet upphört och regn- eller daggdropparna affallit
eller bortdunstat samt således ej kunna bilda någon
nedböjande tyngd på blommorna, fortfara dessa någon tid att vara
lutande, tilldess en ny fördelning af spännings-förhållandena
mellan skaftets olika delar inträdt.
En. något modifierad metod att åstadkomma skydd för
blommans Ömtåligare delar påträffas hos den hvita näckrosen
och flera dennas samslägtingar. Hos denna finna vi nämligen
blommorna mot qvällen (omkr. kl. 5) tätt sluta sig, men ej
nog härmed; blomskaften börja samtidigt att böja sig, så att,
då natten kommer, de förr på vattenytan simmande kronorna
slumra under den samma till kl. 7—8 följande morgon. De
tätt slutna kronbladen skydda nu ståndarne för väta, och det
för hastiga temperatur-växlingar långt mindre än luften utsatta
vattnet värnar mot nattfroster, som annars kunde förödande
uppträda. Detta fenomen af näckrosens upp- och neddykande
är nu välbekant, hvilket dock ej hindrar poeter att beskylla
henne i nattens tysthet spegla sig i månens silfverskifva,
»dricka af dess strålar och bli så skär och ren» — påståenden,
som från botanisk synpunkt reduceras till nonsens, då väl
aldrig en månstråle träffat en hvit näckros-blommas blad.
Af det hittils framstälda torde tydligen framgå, att det
för ståndarne nödiga skyddet kan lemnas af hvilken blommans
del som hälst, af pistillen, ståndarne själfva, blomfodret, men
framför alt blomkronan, äfvensom att härvid dennas form,
storlek, ställning, periodiska rörelser kunna bidraga till det
Önskade resultatets ernående. Antydningsvis må ytterligare
påpekas, att växter finnas, hos hvilka dels skärmbladen, dels
örtbladen göra samma nytta. Särskildt må i sist nämnda
afseende framhållas vår vanliga lind, hos hvilken man vid
närmare undersökning skall finna, att de i små qvastar förenade
blommorna alltid äro så placerade, att ett af de stora, rundade
örtbladen skyddande utbreder sig däröfver.
Men — om nu ock de allra flesta växter, för hvilka in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
