Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de trakter af jordklotet, där under växternas egentliga
blomnings-tid ingen enda regndroppe faller t. ex. i södra
Australien, hvarest regnet är inskränkt till dessa trakters vintertid.
Men också äro i allmänhet blommorna där helt annorlunda
bygda. Såväl en mängd af de resligare träden, som de talrika
styfva och saftlösa buskar, som där bilda de under namnet
»Scrub» bekanta snåren, blomma alla, när regntiden är
längesedan förbi, och i fullaste samklang härmed sakna
nyholländska florans mest karakteristiska och talrika arter af Mimosor,
myrten växter, Proteaceer en hvar till frömjölets skyddande
tjenlig inrättning. Intet periodiskt öppnande och slutande
eger rum, ej häller äro blommorna lutande; talrika ståndare
räcka långt öfver blomhyllet. I vårt klimat skulle dylika
växter säkerligen ej länge kunna fortlefva, då de t. o. m.
sakna det lilla skydd för frömjölet, som ligger i den betydligt
olika tid — och däraf ofta beroende olika väderlek —, under
hvilken de första och sista ståndarne i en blomsamling nå sin
fulla utveckling.
Måhända altför länge hafva vi nu uppehållit oss med att
skärskåda de olika sätt, hvarpå det pollen, som ej är bestämdt
att kringföras af vinden, utan måste vänta på insekters benägna
medverkan för transporten till märkena, under denna väntetid
i de flesta fall är skyddadt. Vi lemna därför nu detta ämne
för att taga i betraktande själfva insekternas uppträdande på
skådeplatsen. Hvad som lockar dem till blommorna, hafva vi
förut omnämnt, och främst bland dessa lockmedel står den i nästan
alla dessa växter afsöndrade honungen. Denna är af en sådan
vigt och betydelse för den invecklade mekanismen med i
hvarandra gripande insekter och blomdelar, att den samma lämpligen
kan förliknas vid själfva dragkraften i ett ur; det är onekligen
honungen, som sätter blommornas »oro», insekterna, i rörelse.
Också finner man, att de mest olikartade delar hos olika växter
öfvertagit besväret med honungs-produktionen. Såsom allmän
regel kunna vi dock säga, att denna söta vätska i större
eller mindre, stundom ytterst ringa, mängd afsöndras af gland-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
