Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nedre kvarsitter och bildar ett skyddande täcke kring de
mognande frukterna. — Såsom resultat af det nu anförda
framgår bland annat, att här är befruktning förebygd ej blott inom
samma blomma, utan ock (genom oliktidighet) mellan
blommor inom samma blomställning.
Ett annat, ofta och med stor framgång användt medel
att hindra frömjölet att komma till egen blommas märke
hafva vi äfven förut lärt känna hos anemophilerna. Detta är
hvad botanisterna benämnt dichogami och består däri, att då
ståndare och pistiller finnas inom samma blomma, det ena
eller andra slaget af dessa organ utvecklas före det andra.
Bild 12. Blommor af Succisa pratensis i trenne stadier: 1 ståndare till
längden fullt utvecklade med slutna knappar, pistillen ännu ej uppskjutande ur
kronpipen; 2 knapparna uppsprungna, pistillen något uppskjutande; 3
ståndarknappar bortfallna, pistillen fullbildad.
Då sådant är förhållandet, har man gifvit benämningen
pro-terandriska åt de växter, hos hvilka ståndarne äro tidigare
utvecklade, men proterogyna åt dem, hos hvilka ett dylikt
förhållande eger rum med pistillerna. Denna oliktidighet kan
stundom vara högst betydlig. Så t. ex. finner man hos våra
vanliga (proterandriska) Succisa pratensis (Bild 12)
ståndar-knapparna redan afFallna, innan pistillen inom samma blomma
nått sin mognad, under det att hos andra (proterogyna) växter
(t. ex. Parietaria diffusa) stift och märke kunna vara vissnade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
