- Project Runeberg -  Om växternas blomning /
80

(1875) [MARC] Author: Teodor Magnus Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lande bygnad fastna näml. dess bihang än (såsom hos
fjärilar) pä snabelns öfre del, än (såsom hos humlor och en del
flugor) på öfre delen af hufvudet, än (såsom hos andra flugor)
på själfva ögonen. Att insekterna försöka afskrapa dessa
blommornas presenter, kan väl ingen förtänka dem, hvadan man
också stundom finner dylika pollen-klubbor liggande på
kronbladen, men också stundom fastklibbade vid insekt-benen.
Ännu är dock ej historien om dessa orchidéer slutad. Till
en annan blomma flyger insekten så utstyrd, som nyss blifvit
sagdt, men kan detta vara till någon nytta? Det medförda
frömjölet bör ju komma i beröring med märkena, men detta
är ju alldeles omöjligt, då pollen-klubborna stå rakt upp i
vädret och sålunda endast kunna träffa ståndarne i den andra
blomman. Naturen har dock vetat råd härför. Knapt har
insekten lemnat en blomma, förrän den då därifrån bortförda
pollenklubbans upprätta skaft börjar böja sig framåt och snart
intager en sådan ställning, att då insekten anländt till en
annan blomma och däri insticker sin snabel, klubbans topp
måste träffa det ena eller andra af de klibbiga märkena, vid
hvilka en större eller mindre del af pollenmassan blir
kvarsittande. Genom att införa en tillspetsad blyertspenna i
blomman, på samma sätt som insekten sitt sugrör, kan man lätt
öfvertyga sig om riktigheten af den här lemnade
framställningen.
Under blomningen äro således orchidéerna, så att säga,
redlösa och behöfva nödvändigt hjälp af någon efter deras
blommors bygnad afpassad insekt. Detta torde vara
hufvudskälet, hvarför i våra orangerier många af dessa växter sällan
eller aldrig sätta frukt. Till orchidéernas familj hör äfven
vanilj-plantan, och dennas dyrbara frukter utbildas först, om
frömjöl till märkena öfverförts. Länge har man klagat, att
denna växt, då den flyttats från sitt hemland, det tropiska
Amerika, till andra länder, visserligen ofta trifts förträffligt,
men satt frukt så sparsamt, att knapt hvar tjugonde blomma
lemnat sådan. Att brist på hjälpsamma insekter härtill varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:05:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtblom/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free