Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pollen-transport mellan olika blommor ej alldeles omöjlig och
säkerligen i många fall både nyttig och nödvändig. Hos
några växter åstadkommes, såsom direkta försök ådagalagt,
genom eget pollen ingen eller endast en sparsam
frösättning. Några forskare hafva, i sin ifver att öfveralt se
»naturens afsky för själfbefruktning» bekräftad, gjort sig åtskillig
möda att öfveralt bortförklara gynsamma resultat af förening
mellan frömjöl och märke inom samma blomma, men efter
Axells och framför alt H. Mullers talrika experiment måste
dock medgifvas, att det oförmånliga i dylik
frömjölsförflyttning inom samma blomma är hos ganska många bland dessa
växter ingalunda bevisadt, utan t. o. m. föga sannolikt.
Tvärtom har man ganska ofta iakttagit, att dylik pollen-transport
stundom är underlättad och uppenbarligen afsedd. Så t. ex.
är det ingalunda ovanligt, att hos dichogama växtarter, hos
hvilka i följd af ståndarnes och pistillernas oliktidighet
insekt-hjälp synes synnerligen nödvändig, den tidigare af dessa delar
vid uteblifna insekt-besök fortfar att ega bestånd så länge, att
frömjölet kan komma på egen blommas märke och därigenom
fröbildning åstadkommas. Exempel finnas t. o. m. (såsom
våra svenska arter af slägtet Polygala, Ophrys apifera m. fl.),
där genom blommans bygnad frömjölets öfverbringande till
samma blommas märke i början är omöjligt, men där
blomdelarna, sedan de någon tid förgäfves väntat på insekters hjälp,
antaga en så förändrad ställning, att dylikt öfverförande med
lätthet och fördel af sig själf försiggår.
Att i blommor med samtidiga och tättsittande
befruktningsdelar några egendomliga anordningar förefinnas, torde
förefalla föga troligt, och dock kunna talrika exempel härpå
framdragas. Här, liksom i det föregående, måste vi dock
afstå från fullständighet i framställningen och åtnöja oss med
enstaka exempel, och härtill välja vi nu ärtväxterna.
Angående blommans bygnad hos dessa har det redan i
det föregående (sid. 31) omtalats, att de tvänne nedersta,
sammanvuxna kronbladen kallas »kölen» samt det öfversta »seglet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
