Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Membranens betydelse - Klorofyllet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beskaffenhet. Ty oaktadt membranen ursprungligen alltid består af
cellulosa, så undergår den ej sällan kemiska förändringar eller
kommer den slutligen att innehålla hvarjehanda minneralämnen,
som afsätta sig i den samma, och dessa omständigheter
inverka förändrande på membranemas mottaglighet för vätskor
och gaser. Ännu äro visserligen endast ett ringa antal
kemiska förändringar af cellulosa med säkerhet bekanta, men
det torde knapt vara tvifvel underkastadt, att sådana
förändringar äro vida talrikare än man i allmänhet föreställer sig.
De bäst kända modifikationerna äro ved- och korksubstanserna,
af hvilka den förra finnes i membranerna hos vedcellerna, som
bilda den under benämningen ved bekanta cellväfnaden, den
senare i cellväggarna af korkväfnaden, som förefinnes på växtens
yta och tjenar till skydd för de inre väfnaderna. I följd af
korksubstansens egenskap att vara ogenomtränglig för flytande
och gasformiga ämnen, blir korkväfnaden synnerligen passande
för nyss nämnda ändamål. Membranernas olika kemiska
konstitution är tillika af stor vigt vid växtmassans utveckling till
särskilda väfnader. Ty olikheten mellan dessa grundar sig
icke ensamt på den olika formen af själfva cellen och
beskaffenheten af dess innehåll utan äfven på de kemiska egenskaperna
hos membranen.
I växtcellens urslem bildas merendels under ljusets och
värmets inverkan ett ämne, som är karaktäristiskt för
växtcellen — vi mena klorofyllet Redan mycket tidigt börja
små gulaktiga korn uppkomma i urslemmet, hvilka vidare
tillväxa och slutligen färgas gröna. Dessa korniga bildningar
eller klorofyllet gifva växten dess gröna färg och spela tillika
en myktet vigtig rol vid assimilationen, enär kolhydraten
hufvudsakligen beredas genom deras verksamhet. Klorofyllet
består till större delen af samma ämne som själfva urslemmet.
När det lägges i eter eller alkohol, utdrages det gröna
färgämnet, så att vätskan färgas grön, och klorofyllkornen blifva
färglösa. Därvid utvisar den kemiska undersökningen, att den
ej gröna klorofyllmassan är urslem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
