Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringsberedningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bar och mera oregelbunden. Men ett ännu vigtigare bevis på
ljusets inverkan i detta hänseende utgör det förhållandet, att
vid ändring i de normala växlingarna af ljus och mörker
under någon längre tid förändras i samma mån äfven de vanliga
tiderna för maximum och minimum, sedan blödning inträdt i
den afskurna rotänden.
Genom Baranetzkys undersökningar synes det sålunda
vara till fullo bevisadt, att växtfödans upphemtande genom
rötterna fortgår utan afbrott, men att denna process påskyndas
genom ljusets inverkan och minskas, när det utestänges.
Rötternas oafbrutna verksamhet i detta hänseende står utan tvifvel
i det närmaste samband med den i växtens lif så herskande
beredningen af organisk materie. Också utgör växtens lif ett
nästan oafbrutet växande, en jämt fortgående anläggning af
nya delar, hvarigenom äfven växtkroppen kommer att blifva
splittrad i en mängd, mer eller mindre själfständiga delar,
hvilket å andra sidan utöfvar ett så väsentligt inflytande på
individualitetsförhållandena hos växterna.
Redan till sin kemiska sammansättning äro ägghvitämnena,
som utgöra så att säga grundmassan af såväl den animala, som
den vegetabiliska cellen, de mest gåtfulla af alla de kemiska
föreningar, hvilka det organiska lifvet frambringar. Äfven
deras uppkomst i växten är ännu höljd i mörker. Sålunda
känner man icke med full visshet, huruvida de uppkomma i
klorofyllet eller i det icke gröna urslemmet, om de bildas i
bladen eller i stammarna. Man tror sig emellertid hafva någon
anledning till den förmodan, att härden för beredningen af
i fråga varande föreningar är bladskaften och de unga
stjälkarna.
Då ägghvitföreningarna, såsom redan blifvit visadt, jämte
de element, hvilka ingå i de cellulosa bildande ämnena,
nämligen kol, syre och väte, äfven innehålla kväfve och svafvel,
så måste växterna hafva tillgång på dessa ämnen för att
bereda nämnda föreningar. De kunna emellertid för detta
ändamål icke tillgodogöra sig den atmosferiska luftens kväfve,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
