Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringsberedningen - Saftledningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andra af växtens askbeståndsdelar utöfva åter igen en
alldeles specifik verkan på vissa af de organiska förrättningarna
och återfinnas i askan efter alla växter samt kunna följaktligen
icke ersättas af andra ämnen. Till dem äro att räkna
åtminstone fosfor, kali, kalk, magnesia och järn. Deras
oumbärlighet för växterna har emellertid, på ett par undantag när,
endast kunnat bekräftas därigenom, att ingen växt förmått
genomgå sin normala utveckling, näf den saknat något af dessa
ämnen.
Bland alla de nödvändiga mineraliska beståndsdelarna är
kali det ämne, hvars specifika inverkan på växten bäst är känd.
Ingen växt förmår nämligen bereda sina kolhydrat, utan att
en kaliförening ingår i dess föda, och intet ämne, huru nära
beslägtadt med kali det än må vara, förmår ersätta det samma.
I det föregående har järnets betydelse för klorofyllbildningen
blifvit framhållen, och den förmodan ligger nära till hands, att
järn ingår i bildningen af det färgämne, som framkallar
klorofyllets gröna färg. Detta elements oumbärlighet torde sålunda
lätt vara insedd. Flere förhållanden antyda äfven, att
fosforsyrans närvaro utgör ett nödvändigt vilkor för bildandet af
ägghvitämnen. Om kalkens och magnesians inflytelse på
nutritionen sväfvar man ännu i ovisshet. Det förra ämnet finnes
i synnerhet i bladen och stammarna, det senare i fröna.
—
Ehuru gissningar, att växterna skulle ur den atmosferiska
luften kunna upptaga sin mineraliska föda, ingalunda saknas,
inkommer utan alt tvifvel åtminstone största delen af den
samma genom rötterna och fortledes med vattnet genom stammen
till bladen och de unga gröna stjälkarna. Det är också dessa
växtdelar, som ur atmosferen upptaga kolsyran och i hvilka
näringsberedningen eger rum. Enär uppstigandet af den
oberedda födan, eller den råa saften, utgör en af växtlifvets
mest egendomliga processer och tillika vid knappast någon
annan lifsföreteelse den yttre såväl som den inre organisationens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
