Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så diktade man. Hvad visste man då egentligen, livad var kändt?
Fenicierna uträttade genom sina handelsresor visserligen något, ännu mera
Romarne, kort före och efter begynnelsen af vår tidräkning, genom sina
eröfringståg; men huru obetydligt är det icke, förfaller det icke nästan
till ett intet vid jemförelse med det, som skett i en tid, som Humboldt
likaså sinnrikt som träffande benämner »upptäckternas tid»? Med I5:de
århundradet börja resorna i Atlantiska hafvet, blifva Canarie-, Azoriska
och Gröna Uddens ögrupper samt Maderaöarne kända, och först
härigenom läran om den heta zonens obeboelighet vederlagd. Under loppet
af samma århundrade omseglades äfven Afrikas sydliga spets af
Bar-tholomeo Diaz, derefter upptäcktes ( 1492) Antillerna af Columbus,
betydligt sednare Amerikas fastland, och år 1500 Brasilien, hvarjemte Goda
hoppsudden kringseglades af Vasco de Gama.
Fm underbar ödets skickelse låter upptäckten och bestämmandet af
verldssystemet genom Copernicus pa Columbi dödsår och slagtningen vid
(Jtumba, genom hvilket Cortes sattes i stånd att eröfra Mexiko,
sammanfalla med den påfiiga bullans uppbrännande af Luther i M ittenberg.
En lika stor förmätenhet låg i Cortes’ marsch till ett starkt och
mäktigt kejsarrikes hufvudstad, som i munkens krigsförklaring emot den
kristna verldens äldsta och högsta öfverhet.
Tiden för stora rörelser inom andens verld hade inträdt: om
Columbus icke uppnått ön Guanahaui, så skulle dock Brasilien hafva
blif-vit upptäckt af Cabral eller en senare portugisisk ostindiefarare;
solens stillastående och jordens rörelse blefvo äfven upptäckta i samma
ögonblick, som, med tillhjelp af det nyuppfunna teleskopet, Vcneris
mån-lika. phaser och Jupiters drabanter kunde urskiljas, under det att
Ga-lilei, som bröt de trånga skraukor, som voro uppställda af Aristoteles’
fysik, efterföljdes af en Newton, som genom matematikens segrande
makt bekräftade, hvad observationer och exjerimenter lärt.
Men utan tvifvel är just denna Copernici upptäckt af den verkliga
verldsordningen, hundrade år före uppfinnandet af teleskopet, och det
tillämnade uppsökandet af nya verlden, 8 är före dess tillfälliga
upptäckt af den portugisiske sjöfararen, det menskliga snillets högsta
triumf, »och det står», som Peschel mycket riktigt säger, »oss fritt att
betrakta det lHtde århundradets stora andliga rörelse såsom en följd af
det ofantliga riktandet af materialierna för vetandet eller Columbi
lyckliga företag såsom det inbrytande 16:de århundradets första daggryning.»
Nu är banan öppnad, och på densamma följa hvarandra djerfva
seglare, eröfrare på geografiens och historiens område, i oafbruten rad —
hvarje efterföljande, djerfvare och lyckligare än sin föregångare; och så
blifva snart alla de gamla och nyupptäckta verldsdelarnes kuster un-
Zim mermann. Jordens länder och folkslad. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
