Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isblock, soin störtat i hafvet, pressade en motsvarande vattenmassa
undan sig, och denna kom nu rusande från bottnen af viken, upplyftade
farkosten som ett nötskal och kastade den med ett starkt brak 96 fot
långt upp på stranden, så att den sönderslogs, och officerare samt
matroser tackade sin Gud, att de kommo undan med lifvet och ännu hade
alla sina lemmar i behåll.’
Den i hafvet störtade kolossen blef nu äfven synlig, han hade
sjunkit ned till botten och uppkastat salta strömmar af kallt hafsvatten i
breda fontäner rundtomkring sig. Nu höjde han sig just på samma ställe,
der båten fattades af vågorna och kastades upp på stranden.
Ismassan steg flera hundra fot högt öfver vattenspegeln, dök
derefter ånyo helt och hållet ned samt kom åter upp efter en stund; och
sålunda fortfor den att höja och sänka sig, ehuru dessa rörelser aftogo allt
mer och mer i styrka, intilldess isblocket slutligen låg alldeles stilla.
Dess höjd beräknades till 60 fot, och da man med den andra båten, som
vid tillfället varit borta, for omkring detsamma, befanns omfånget
utgöra en half engelsk mil.
1 fordna tider besöktes Spetsbergen ärligen af hvaltiskfångare; öu
begagnades till landningsplats, man jagade de jättelika djuren temligen
nära i dess grannskap, och förde dem derefter, flytande på vattnet, till
kusten, för att genast koka och förvandla dem i tran, för hvilket
ändamål hvarje fartyg hade med sig erforderliga kittlar. Nu lägger man
späc-ket, utan att utkokas, i tunnor och ombesörjer först efter återkomsten hem
trankokningen. Skälet härtill är svårt att säga, måhända kommer det, hvad
Spetsbergen angår, deraf, att de fortsatta förföljerna antingen fördrifvit
eller alldeles utrotat hvalfisken från denna trakt. Men äfven omkring
Grönland och Baffinsviken, der numera hvaltiskfångsten bedrifves på det
mest storartade sätt, förfar man icke efter den gamla methoden, ehuru
den gifver en tredjedel mera tran, emedan hela cellväfnaden då lemnas
qvar efter kokningen, och man endast behåller den rena tranen, hvaremot
då man medtager späcket såsom last, man måste släpa cellväfnaden ined
till Holland och England. Sannolikt är det den betydliga tidsförlust, som
är förbunden med den gamla methoden, som förmått redarne att alldeles
öfvergifva den.
I hvilken skala detta näringsfång eljest bedrifvits på Spetsbergen,
visar sig af den otroliga mängd grafvar, som der finnas. Långa sträckor
af trakten omkring Magdalenabugten och flera andra (ty ofta lågo 40
skepp pa samma gång i en enda vik) se ut som stora öfverfyllda
kyrkogårdar; liken ligga visserligen i kistor, men icke i, utan på jorden, och
äro öfverhöljda med stenar, med deröfver resta kors. Kapten Buchan
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
