- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
148

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

niskors egenheter, synnerligast Européernas i ord, miner och åtbörder;
men de hålla äfven formliga täflingar i sång, hvarvid det kommer derpå
an att lyckligt uppfatta den föregående sångarens ståndpunkt och gifva
ett klokt, qvickt, men dock på sitt sätt metriskt svar, hvarefter den
förste eller, om det går laget om, den tredje, fjerde eller femte åter måste
svara på samma skämtsamma och satiriska sätt.

Sålunda afhålla de ganska väl ledsnaden från sig, och ett muntert
skratt och högljudt bifall belönar dem, som gifvit de bästa replikerna;
och det kan nog hända att en grönbrun, rökdoftande, fettdrypande
Eskimåskönhet med lika mycken kärlek och stolthet talar om sin tillbedjare,
som i medelåldern adelsdamen om den riddare, som lät hennes färger
segra öfver alla andras vid tornerspelet.

Eskimåen förkortar äfven vinterdagen på det sätt, att han på sina
skidor ilar till nästa koloni eller låter 5 hundar pilsnabbt draga sig dit.
I detta sednare fall får han dock akta sig att icke hundarne uppäta hans
släde: det kan nemligen lätt ske, icke derföre att slädens medar äro
gjorda af hvalfiskrefben, utan derföre att dess sidokamrar, mellan hvilka
Eskimåen har sin plats, bestå af till skifvor hopfrusna fiskar, som,
hårdare och fastare än bräder, icke blott rätt väl, utan till och med ensamt
kunna brukas för detta ändamål, emedan det är fullkomlig brist på
bräder och dylikt.

Eskimåernas samhällsdrift leder ofta till flera familjers samlefnad i
en hydda. I sådant fall är den delad i så många afdelningar, som
familjer finnas; och hvarje familj har sin egen tranlampa, som användes
såväl till kokhärd som lysmaterial. Om äfven i ett sådant herberge en
förfärlig rök, en fruktansvärd hetta och den vidrigaste stank är rådande,
så herska der dock äfven sämja och enighet. De tre eller fyra
samboende familjerna vexla aldrig ett ovänligt ord med hvarandra, och hvad
som måhända är ännu mera förvånande, der förekommer aldrig någon
osedlighet, aldrig gifver den ena familjen den andra anledning till
svartsjuka, och begreppet »oäkta barn» är för Eskimån någonting alldeles
obekant; icke derföre att de ej hafva något äktenskap, utan derföre att
förbindelser, som en gång blifvit slutna, slutas för alltid, och derföre att
de kunna icke ingås utan föräldrarnes samtycke.

Liksom de flesta fiskande folk, som under en bestämd årstid måste
samla förråd för den kommande tiden, äro de omtänksamma, tänka på
det tillkommande och öfverlåta sig icke lättsinnigt åt det närvarande
ögonblicket. Liksom de flesta folk, hvilka måste kämpa med ständiga
faror, äro de försigtiga och derigenom skickliga att bekämpa farorna eller
draga sig ur dem; de äro icke lättretliga eller hämdgiriga, utom emot
rofgiriga och blodtörstiga fiender, sådana som de uordamerikanska vil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free