- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
158

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

huset har han dessutom ett högt beläget lider, i hvilket han gömmer de
fiskförråd, hvaraf han ämnar lefva under vintern, så att de icke utsättas
för vargars påhelsning. Man berömmer dessa Lappar, derföre att de
tvätta sig regelmessigt en gång hvarje sommar, nemligen då de draga
från bergen ner till hafvet för att der sluta ackord med norska fiskare,
enligt hvilket Lappen erbjuder dem sin tjenst, sina krafter, och de
der-emot garantera honom en viss andel af fångsten fäfven skola dessa
Lappars hustrur vira sitt långa hår i flätor, och då och då smycka sig med
en liten blomma, en sak som aldrig faller de andra Lapparne in. Detta
synes utgöra ett bevis på ett visst medvetande om behag och en känsla af
välbefinnande. Så snart menniskan tänker på att putsa sig, har hon
redan höjt sig öfver de oafvisliga behofven.

En sådan sjelfbehaglighetskänsla betingas till större delen derigenom,
att de närmaste behofven lätt kunna tillfredsställas, hvilket just här är
fallet, ty icke blott hafvet och skogen erbjuda riklig afkastning, utan
äf-ven insjöarne hvimla af välsmakliga fiskar och hafskustens klippor utaf
talrika fåglar af alla slag. I de djupt inträngande fjordarne finna dessa
skydd och beqväma bon i de små eller stora hålor, som antingen
naturen eller dessa djurs outtröttliga arbete bildat i klipporna.

På hvad sätt dessa fjordar uppstått,hvilken våldsam naturhändelse
som åstadkommit dem, sannolikt alla på en gång, skall väl för alltid
förblifva en olöst gåta. En utomordentligt våldsam tilldragelse måste det
hafva varit, en höjning af jordskorpan till kullar och berg, oeh efter den
måhända ännu mjuka, formbara, svagt höjda skorpans fullständiga
hårdnande ett förnyad t, mycket kraftigare höjande, hvarigenom den icke mer
eftergifvande massan brast sönder på oräkneliga ställen och erhöll djupt i
bergmassorna inträngande remnor, som det efterstörtande hafvet urgräfde
och omgestaltade till sitt nuvarande utseende.

Der finner man nu öfverallt grottor af olika storlek, på många
punkter stora, vida hvalf, och alla dessa äro bebodda af polarhafvets
befjäd-rade befolkning, som vida öfverträffar allt, hvad man i den vägeD fär se
i andra zoner.

Emellan Throndhjem och Waranger fjord, Norges östligaste gräns,
befinna sig alltid fartyg, som omsegla Nord-Cap; de äro visserligen små,
men temligen beqvämt inredda, oeh utgöra dessa aflägsna regioners
föreningsband med den mera befolkade södern.

På denna väg brukar man genomfara det trånga sund, som skiljer
Magerön, hvars norra udde är Nord-Cap, frän fastlandet. Der ser man
6tranden på örase sidor resa sig lodrätt ur vattnet; klyftorna äro från
hafvet ända upp till spetsarne fyllda med snö. Intet träd, ingen buske
gör här ett fåfängt försök att leka växtlighet; det finnes ingen sådan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free