Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen till att han då icke försöker denna jagt. Tappra emot hvarje
fiende, som de se, äro de öfver allt begrepp fega, då det handlar om
andar, med hvilka de, likt de gamla Grekerna, befolka träd, floder, källor,
stenar etc.
Då solen så länge utöfvat sin verkan, att gräs eller mossa
begynner vexa på Tundrerna och på öarne i Ishafvet, då lemna hjortslagen i
stora skaror sin ovänliga vinterboning, de dystra skogarne, i hvilka de
blott funnit en torftig näring, som äfven är orsaken att man då icke
skattar hvarken deras pels eller kött särdeles högt, isynnerhet som detta
sednare skall hafva en stark hartssmak, emedan djuren under den långa
vintern lefva nästan uteslutande af furu- och cederqvistar.
De icke blott veta, att der ute i det fria erbjudes dem ett bättre
bete, utan de erinras äfven af myggorna om att det är tid till uppbrott,
och sedan draga de i stora skaror åt norr ända till den kallare
hafs-kusten.
Af de mera behöfvande Jakuterua och Jukahirerna äfvensom de
fattigare stadsboerna blifva de visserligen redan nu jagade; dock blott
så-■vidt som det oafvisliga behofvet fordrar. Om sommaren lemnar man dem
annars i fred, och då göda de sig så, att tjocka talglager bilda sig på
inelfvorna, isynnerhet i trakten af njurarne; de få äfven en präktig pels
och värderas nu dubbelt, såväl för sitt välsmakliga kött som sin varma,
med rika hår försedda hud.
Så snart den tid kommer, då djuren återvända till skogarne, följer
man dem med noggrann uppmärksamhet och besätter framförallt deras
passager öfver floderna. Likt allt vildt hafva de nemligen den vanan att
alltid komma och gå på samma bredt uttrampade väg, att tåga i stora
tätt hopträngda hopar, och först fördela sig till bete på särskilda håll,
då de anländt till ort och ställe.
Då detta är kändt, besättas också vid den tidpunkt, då den första
dagfrosten begynner, öfvergångarne öfver floderna af skickliga böss- och
bågskyttar eller spjutkastare; derjemte infinna sig hela skaror af folk,
som vid denna jagt vilja fiska i grumligt vatten.
Det är nemligen här ett uråldrigt bruk, att det nedlagda
villebrådet icke tillhör den som dödat detsamma, utan den som bringat det i
säkerhet.
Jägarne närma sig hjorden allt efter soni deras olika vapen fordra;
en hvar kunde nu genast gripa det djur han nedlägger och föra det hem.
Men då skulle i och med detsamma jagten vara slutad och den
skickligaste skytt icke erhålla något mera jagtbyte.
Derföre dödar livar och en så mycket vildt, som är honom möjligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
