Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Då alla frågor voro fåfänga, åtog jag mig äfven här mitt gamla
em-bete som tolk. Jag uppträdde och utförde rörelser, som om jag rodde
längs en flod inåt land och frågade depå med blick och åtbörder, hvart?
och när? Han fattade genast frågan och besvarade den ganska klokt.
Han satte sig på jorden och rodde ifrigt med armen, derpå upphörde
han, stödde hufvudet mot handen, tillslöt ögonen och låtsade sofva.
Härpå började han åter ro och derefter sofva, och efter att sålunda hafva
omvexlat 9 gånger, visade han land på höger och land på venstra sidan,
men efter den nionde natten inget land, fri horisont, fritt haf. Detta
förde Kotzebue på den tanken, att kanalen ledde till Nortonsund, som
likväl låg söder om oss, och alltså icke medgaf någon nordostlig
genomfart.»
Mannens boning lemnade ett begrepp om de sommartält, i hvilka
Eskimåerna plägade bo under resor. Det var rymligt nog, alldeles
kä-gelformigt, betäckt med hvalrosshudar. I ett hörn satt Eskimån’s hustru
med de tvenne barnen, på sidan om bädden befunno sig tvenne båtar,
en större för omkring tio menniskor, hvilken begagnas för att transportera
tältet jemte hela hushållet från en ort till en annan, och en mindre båt
för en person, sådan som polarkretsens innevånare öfverallt använda till
jagt på kafvet.
Amerikanarens hustru tyckes icke hafva sinne för annat än de
blanka knapparne i kaptenens öfverrock, som hon beundrad och med
fingrar-ne sökte utrycka. Då detta icke lyckades, gaf hon en befallning åt sina
barn, och de kröpo bort till kaptenen och sökte med tänderna lossa
knapparne.
Sedan nödiga underrättelser voro inhemtade och mannen fått sin
skänk, ville han aflägsna sig, men kaptenen förmådde honom att följa med
ända till stranden och ned till båten, hvarföre han skänkte honom några
knif-var. Dervid yppades på hvad sätt han erhållit glaskoraller, knifvar och
andra europeiska föremål. I början uppstod med anledning häraf ett
missförstånd; kaptenen visade nemligen på de i ben infattade perlorna i
munvinklarne, och mannen trodde, att han önskade ega dem, hvarföre
han löstog dem.
Då visade sig en högst vidrig anblick; hålen gingo genom
kindbenens kött, och saliven rann snart ur båda öppningarne ner längs hakan
och under denna på halsen.
Då man gjort sig förstådd och de äckliga hålen åter blifvit
tillstoppade, beskref mannen handeln på följande sätt. Främlingarne —
mannen visade åt Asien — komma derifrån, de medföra sina varor och
lägga en del deraf på stranden; derpå fara de tillbaka med sin båt. Eski-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
