Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1831 Enderbyland och året derpå Graharasland; alla dessa upptäckter
gjordes af Engelsmännen. Nordamerikanerna, som i närheten af denna
verldsdel sågo sig hindrade i sitt fiske, alldenstund de icke kunde
utestänga de öfriga nationerna från Hudsons och Baffinsbay, uppsökte vid
södra Amerika hvalfiskarne, som redan blifvit nästan utrotade eller
åtminstone bortjagade från norra polarhafvet, och då under deras sjöfärder
månget nyttigt djur visade sig, beslöts äfven att på statens bekostnad
utskicka en expedition åt södern, för att om möjligt upptäcka der
beläget land och taga detsamma i besittning för Amerikas räkning. Het
kunde icke nekas, att detta i flera fall vore vigtigt; på detta sätt kunde
möjligen de amerikanska sjöfararne finna en fast station och sättas i
stånd att redan der förvandla en del af sin värderika laddning (t. ex.
utkoka späcket till tran, utspänna sjödjurens hudar och torka fisk) liksom
på New-Foundland; och derföre seglade en expedition under kapten
Wil-kes i Augusti 1838 från Norfolk i Virginien, bestående af två större och
flera mindre fartyg. Södra hälften af jorden har sin sommar just vid
den tid, då norra hälften har sin vinter och sin kortaste dag. Hos oss
infaller den starkaste sommarhettan icke på den längsta dagen, utan
flera veckor efter densamma; och likaså inträffar den på södra
halfklo-tet icke på den längsta dagen, den 21 December, utan en månad
senare, och detta är orsaken, hvarföre vi alltid läsa, huru sjöfarande begagna
Januari eller Februari månader för att framtränga så långt som möjligt
i söder; dessa äro våra kortaste dagar och kallaste månader, men der
de längsta och hetaste.
Amerikanen upptäckte något öfver 400 mil söder om Nya
Holland en kuststräcka, som han följde 370 mil långt och astronomiskt
bestämde; Du Monde d’Urville hade dock med sina korvetter »Astrolabe»
och »Zelée» kommit honom i förväg och år 1839 sett en del af denna
landsträcka samt gifvit den namnet Sabrinaland; en annan, omkring 120
sjömil derifrån belägen sträcka, som äfven upptäcktes af honom,
benämndes Glairieland.
Den af Wilkes kringfarna kuststräckan syntes honom så stor och
lång, att han gaf deu namnet »land», och förklarade den vara
sydpolar-landet.
Ungefär på samma tid hade England utsändt en expedition till
södra polarkretsen; den bestod af två väldiga fartyg, enkom inrättade för
sådana resor. »Erebus» och »Terror», kommenderade af kapten James
Clark Ross och löjtnant Crozier, voro förträffligt utrustade, hade ett
ypperligt, vid sådana strapatser vandt manskap och lemnade förhoppning
om sig, att den skulle uträtta betydande ting. Man kan icke neka, att
så mycket uträttades, som man skäligen kunde vänta, ty upptäckter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
