- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
304

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ger pä det första och andra, tilldess man tror att papperet erhållit den
behöfiiga styrkan. Nn uppgöres eld under stenskifvan, hvarigenom
vattnet småningom utdunstar.

Sålunda erhålla de ett tillräckligt starkt och tjockt papper, som på
ena sidan har den fullkomligaste glatthet (af den polerade stenen),
hvilken eljest icke på något vil kor skulle kunna ernås.

Kineserna skrifva icke med penna, utan med pensel, som ock är
anledning till att hvarje särskildt tecken börjar med en spets, derpå blir
tjockare och plötsligen åter upphör med en helt kort spets. Af sådana
raka eller krokiga penselstreck äro Kinesernas mest invecklade
skriftec-ken sammansatta. Alldeles samma är förhållandet med tryckningen af
deras böcker; de hafva icke såsom vi särskilda tecken för skrift och
andra derifrån afvikande för tryck, utan i båda fallen användas desamma.

I följd deraf tillgår ock tryckningen på ett helt olika sätt. På en
trädtafla af samma storlek som det format, hvilket boken skall erhålla,
upptecknar en kopist med penseln det som sidan skali innehålla och
öf-verlemnar derpa denna tafla åt träsnidaren. Denne bortskär med
sorg-fällighet allt, hvarpå icke är skrifvet, från träskifvan, och låter blott
det skrifna stå qvar. Detta blir da, likasom det brukas i
kattuntryc-keri, öfverdraget med en färg, vanligen tusch, vattenfärg, men icke,
såsom vid tryckning af böcker, med fernissa, hvarefter den aftryckes, blir
sedermera ytterligare färgad, och åter aftryckt o. s. v.

Häraf finner man a ena sidan, att om blott två personer, en kopist
och en träsnidare, äro sysselsatta med en bok, går arbetet otroligt
långsamt, men man finner äfven, att om man kan sysselsätta så många
kopister och så många träsnidare, som en bok har sidor (och en träsnidare
kan skära ut en sida under loppet af en dag) skulle man på en dag
kunna få se tryckt en bok om 500 sidor. I Europa skulle ieke detta
låta sig göra, ty vår tryckta skrift är icke lik vår kurrentskrift.

Af hvad som blifvit sagdt inses äfven lätt att alla de kinesiska
böckerna äro stereotyperade; bokhandlaren behöfver icke att upplägga ett
stort förlag, han kan efter behof låta aftrycka sa mycket han behagar,
och har en gång för alla de skurna skifvorna i förvar.

1 alla händelser är dock vårt sätt ^tt trycka det minst kostsamma,
och det oerhörda priset pä böcker är ett af hufvudskälen, hvarföre
lärdomen i Kina skattas så utomordentligt högt och berättigar till de
högsta äroställen; den är nemligen en sällsynthet, ett undantags-förhallande.
endast få äro i stånd att blifva lärda, lärdomen är alltsa alltid tillika
ett bevis pa rikedom.

I Kina bo flera, ganska olika folk, ty det är ett väldigt, vidt
utsträckt rike. Det land, som i inskränktare bemärkelse kallas Kina, är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free