Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svarade denna fråga ganska fint, så att den kunde uppfattas på tvenne
olika sätt; han sade nemligen, att hans likar visserligen bildade en
särskild klass af invigda män, som gjorde de ursprungligen osynliga
gu-darne pch helgonen synliga för menniskorna, men äfven om de genom
sin konst alltid hade understödt och bisprungit presterna, voro de dock
i och för sig sjelfva icke andlige eller prester. Kiesewetter målade
Lamas porträtt färdigt och ehuru det icke rörde på Iäpparne, var denne
likväl så hänryckt öfver detsamma, att han meddelade tillåtelse att det inre
af templet skulle få blottas för konstnärens ögon, sedan denne likväl
förut undergått en särskild invigning. Två närvarande prester ledde
honom fram till Lama, för hvilken han måste knäböja; hans panna
fuktades med undergörande saffransvatten, hufvudet berördes några gånger
med den gula prestkragen och derefter blef han, under ringning med en
klocka och slag på en liten puka, förd till templet. Detta har en
ögon-skenlig likhet med alla de öfriga tälten, med det undantag, att det är
något större, ehuru kanske icke alldeles så stort som furstinnans tält.
Väggarne äro äfven hopsatta af flera hundrade träläckten, bestrukna
med röd färg, och de förena sig i en ring af trä uppe vid den
ända som bildar skorstenen. Nedra delen består af en 6 fot hög vägg af
gallerverk, hvars längre läckten äro något böjda och längst ner med
remmar sammanbundna vid gallerverket, men upptill gå in i träringen.
Hela templets höjd utgör omkring 15 fot och det har formen af en
vanlig rund fogelbur af messingstråd; utvändigt är det, likt de öfriga
Kal-muckernas tält, behängdt med filttäcken.
Kiesewetter beskrifver en af de många festerna och de dermed
förbundna ceremonier, lian deltog bland annat i en fest till
firande af våren. Redan före solens uppgång anställdes ett förfärligt larm
med kalmuckiska instrumenter, och det förkunnades för folket, att
de religiösa ceremonierna skulle taga sin början. Presterna samlade sig
.derpå på platsen mellan sina tält och templet och tågade sedan till
detta i procession. Tåget öppnades af två starka personer, som med
blottade hufvuden gingo framför de andra och buro på axlarne de
oer-hördt stora, öfver famnslånga trumpeterna eller basunerna, som voro af
messing och starkt försilfrade. Om man undantager försilfringen, så
kunde basunerna med allt skäl kallas en efterhärmning af den gamla
romerska tuban, ty de hade dennas form, och bestodo af ett enda långt
rör, som blef allt vidare och vidare från mundstycket ända till den
ofantligt utvidgade ändan. Basunisterna följde i röda drägter bärarne
på ett sådant afstånd, att de nätt och jemnt kunde hålla trumpeternas
munstycken i handen och tid efter annan blåsa i desamma. De gifva
från sig väldigt skrällande toner, som kunna höras på ett utomordent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
