Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drade ut till de sydligare belägna staterna, och så gick det välstånd
för-loradt, som en gång hade gjort den gyllene Horden så ryktbar.
Af Tatarer och Turkar gjordes åtskilliga försök att återeröfra
riket, men det hade kommit i säkra händer. Ar 1561 gjorde Tatarer
och Turkar från Krim ett tåg till Astrakan, men hären omkom till
större delen af hunger i öknen. Ett århundrade sednare, 1670,
bemäk-tigade sig Stenka Kazin staden och lät nedgöra en mängd ryska
innevånare; tjugo år sednare härjade pesten ibland*dem; år 1705 voro
Stre-lizerna och år 1709 Perserna strängare herrar än pesten hade varit; i
midten af föregående århundrade lade slutligen en fruktansvärd eldsvåda
nästan hela staden i aska, och på detta sätt sjönk genom de
förfärligaste olycksöden det mest fruktade rikes i verlden hufvudstad (Batu-Khan
kom hela Europa att darra, man skrämde barn med hans namn,
likasom för några tusen år sedan i Rom med Hannibals) ned till en simpel
guvernementsstad i det ryska riket.
Stadens befolkning är ännu mera blandad än landets; dessa
sednare äro blott Tatarer, Kalmucker och Tyskar, men i staden förekomma
utom dessa Armenier, Kaukasier, Bucharer, Perser, Hinduer, Kirgiser,
flera Judar, dessutom tidtals en stor mängd Europeiska köpmän.
Talrikast äro likväl Armenier representerade; de äro de egentliga
handelsmännen och bland dem finnas ganska många rika personer, som
äfven förstå att med smak njuta af sina rikedomar. Så gaf t. ex. en
af dem vid namn Simon Jurgeivetsch IvanofF till den berömde
Hum-boldts ära, då denne besökte det sydliga Ryssland, en utomordentligt
lysande middag och en bal, på hvilken man utom Européer i frackar
äfven såg Armenier i turbaner, Persernas långa gestalter i sina blåa
kaftaner med urringade ärmar, Hinduernas bruna anleten och, med
undantag af hjesshvirfveln, rakade hufvuden; det var intressant att se
kontrasten mellan det fransyska modet hos de ryska damerna och de
arme-niska fruntimrens och de Kalmuckiska furstinnornas nationaldrägter, men
sorgligt att betrakta några af dessa Armenier och Perser i europeiska
frackar, hvilka passade dem så illa, att man hade kunnat taga dem
för aktörer på en theater af andra rangen, som blifvit på ett komiskt
sätt utstyrda.
Astrakan står genom Wolga och Kaspiska hafvet i förbindelse med
Europa, Persien och Turkomanien; vidare genom Svarta hafvet i
omedelbar förening med Turkiet. Förrän man upptäckte vägen omkring
Afrika, och från Europa kunde befara persiska hafsviken, var det sätet
för en utomordentlig rikedom. Isynnerhet var det den indiska handeln,
som gick öfver Astrakan, och dess karavaner, som drogo till Kabul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
