Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åfven hunden har i dessa trakter blifvit menniskan otrogen; han
är förvildad och har blifvit ett svårare rofdjur än räfven, ja nästan lika
så svårt som vargen.
Först på senare tider hafva dessa trakter norr om de Kanadiska
sjöarne blifvit bekanta; fordom visste man knappt något annat, än att
Quebeck tillhörde Engelsmännen och New-York republikanerna, endast
de stora sjöarnes kuster voro bebodda, och för öfrigt var allt land norrut
obekant. Det var likväl icke obebodt, ty der funnos flera
Indianstammar, som drogo genom skogarne och gjorde dessa osäkra, och der
funnos många jägare, som för pelsverkens skull stodo i handelsförbindelser
med dem; men hvilka sjöar och floder som der funnos och huru de
sammanhängde med hvarandra, hvar de hade sitt utlopp, livad som utgjorde
vattenskilnaden mellan de åt norr och söder rinnande floderna, huru
långt de olika Indianstammarnes områden sträckte sig,— detta allt var
helt och hållet obekant, ty jägarne förstodo sig nog på att återfinna
det ställe, der de voro vana att idka sin jagt; de kunde mycket väl
leta reda på de giller, som de utsatt för bäfvern och bisamråttan, eller
uppsöka den amerikanska stam, med hvilken de sedan så och så många
år hade stått i förbindelse; men de buro icke kompassen eller
theodoli-ten på sig, de visste ingenting om längd- och breddgrader, ja de kunde
knappt säga, om den eller den stammen bodde nordligast, de hade
endast vissa kännetecken, på hvilka de igenkände sjöarne och de ofta
besökta floderna och de vad, hvilka de måste öfvergå, för att komma från
det ena flodområdet till det andra. För öfrigt kunde de icke bidraga
till någon kännedom om geografien. Nu vet man deremot t. ex. genom
kapten Palliser, att ett verkligt flodnät förer från Olra sjön, som man
förut ansåg som den sista af de Kanadiska sjöarne, till Winipegsjön, att
Chippeways’ land sannolikt utgör vattenskilnaden emellan de åt norr och
söder gående floderna; men man vet äfven, att denna vattenskiinad är
så obetydlig, att man. icke varseblifver den ringaste kulle eller
bergssträcka, som kan utmärka den, och att Mississippis nordligaste källor
sammanfalla så nära med Röda flodens källor* hvilken flod utlöper i
Winipegsjön, att de knappt ligga en fjerdedels mil från hvarandra, och
alldeles icke skiljda åt genom någon höjd, utan snarare förbundna med
hvarandra genom ett kärr. Likaså står Churchillfloden vesterut i
oaf-bruten förbindelse med Engelska floden, Rennessjön, Castorfloden, lilla
Slafsjön och Athabascafloden.
Emellan alla dessa floder bo åtskilliga inhemska folkstammar,
Sas-katschewans-, Assiniboins-, Chippeways-, Creeks-, Svartfots-Indianer, ra.
fl., och man har genom resande lärt känna, icke blott hvilket vidt utsträckt
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
