Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skola vi visserligen icke hindra er, men ni skolen gå allena och sjelfva
söka finna vägen, och erinra er dessutom att jag sagt, det vägen är
farlig.»
»Vi utbedja oss ingenting vidare af er, än att en af ert unga folk
kan fä visa oss vägen, vi skola rikligt belöna honom och skola skicka
er skänker.»
»Det är hårdt att nödgas afslå er bön, men vi veta på livad sätt
rödskinnen hafva blifvit bedragna. Blekansigtena komma och betrakta
blommorna, träden, floderna, derpå följa andra bleka ansigten och
landet går förloradt för rödskinnen, de hafva då icke mera några
boningsplatser. Vi måste vända om och tåga samma väg som blekansigtena
hittills hafva följt. Jag har talat.»
»Godt, men hvad skola vi säga honom, som har skickat oss?»
»Vi hafva uppehållit er, emedan vi tro att ni icke ärligt säger oss
anledningen, hvarföre ni valt denna väg och hvad som är er afsigt. Vi
säga att alla blekansigten tillhöra samma folk? Ilvarföre äro de så
angelägna om att bese rödskinnens land? Om en hvit man vill besöka
ett rödskinns tält, så måste han inträda genom dörren, och icke smyga
sig in genom någon spricka eller springa. Den gamla vägen är dörren
och derigenom skolen ni gå. Ni plockar majs i våra trädgårdar och bär
den bort med er, har ni da aldrig sett majs? Behöfver ert folk
nödvändigt se vår majs, är det icke nog, om ni afteeknar plantan, måste
ni äfven medtaga den? Ni får icke gå längre på denna väg.»
Ett allmänt utbrott af lifligt bifall gaf tillkänna att vi svårligen
skulle kunna bringa dem på en annan mening, men man måste dock
göra ett sista försök. Kaptenen sade;
»Vår majs hafva vi betalt med tobak, vi hafva icke stulit
någonting ifrån er, men om vi nu vilja gå till Röda floden på denna väg, så
sker det blott emedan vi hafva erfarit att Långknifvarne (så betecknar
man Amerikanerna i motsats till infödingarne) tagit denna vägen. Vi
ville blott veta, om det är sannt, att de kommit in i detta land och
hvad de hafva för afsigt. Kom ihåg att vi icke böra förvexlas med
Långknifvarne, de äro edra fiender, vi äro edra vänner och
bundsför-vandter.»
»Hvarföre icke så gerna säga sanningen», svarade höfdingen, »jag
ser att mina bröder hafva tvenne tungor, vi visste nog att det var
någonting annat som fört blekansigtena hit, men vårt ord har flugit ut ur
munnen och kan numera icke återtagas. Det är alla deras, som här äro
församlade, åsigt, att vi icke behöfva de hvita männen och icke älska
dem; om de hvita männen komma, så bringa de med sig elände och
sjukdomar, dryckenskap och vansinne, vårt folk dör. Vi önska att lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
