- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
458

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 Juni och är fullmogen i slutet af Augusti, hvetet skördar man tre
månader efter utsädet, hö af det aldra ädlaste slag bergas på ängar,
till hvilka de största gods i Europa icke kunna framvisa motstycken,
grönsaker utveckla sig på det yppigaste sätt, allt förenar sig för att i
denna koloni alstra en ymnighet, som skulle kunna göra den till en
för-rådskammare för tusentals qvadratmii; men det felas kommunikationer
för att afsätta produkterna, och dessutom är det europeiska elementet
icke tillräckligt representeradt; det ser’till och med ut, som om det
förminskades, under det infödingarnes och niestizernas antal i samma
proportion ökas.

Men denna befolkning, i många afseenden så intressant, har dock
icke det sinneslugn, den förhoppning på framtiden, icke den
arbetsamhet, som nödvändigt fordras, för att idka landtbruk. Mestizen är
utomordentligt energisk, mycket modig och af naturen ytterst rikt
begåf-vad, men hans lifselement är den friska luften och sinnesrörelser: han
vill hafva stora jagter, vidsträckta resor och de tillfälliga faror och
äf-ventyr, som ett lif i prairierua kan medföra. Före sommarens början
har han gifvit sig åstad, och han återvänder sällan före höstens
begynnelse till Röda floden; han deltar i jagtpartier.

Två afdelningar, hvar och en om 6—700 man, som alla äro
beridne, men dessutom hafva en mängd vagnar och flera hundra ypperliga
jagthundar med sig, lemna sina boningar, så snart den vackra årstiden
kommer, för att i söder och sydvest jaga bisonoxen.

Ett par dagsresor från kolonien, förenar sig jagtsällskapet för att
välja en chef, en jagthöfding, för hvardera af de båda afdelningarne;
denne väljer åter ett visst antal uuderbefälhafvare, som oåterkalleligen
niaste lydas, emedan detta är högst nödvändigt sä väl för den lyckliga
utgången af jagten, som äfven för jägarnes säkerhet, ty man kan möta
Sioux och andra fiendtliga stammar, som äro inbegripna i krig med de i
norr boende folken.

Aro dessa anordningar träffade, så fortsätter man sin marsch och
anländer efter några dagars förlopp till jagtområdet. Här hvilar man
ut och spanar efter vildt. Så snart man varseblifver bisoner, utbreda
alla sig i en lång linie och taga med försigtighet framåt. Sakta, saktal
ropar höfdingen, detta rop upprepas af hans uuderbefälhafvare, och om
tiden medgifver, blir ett ljudiigt framåt! tecken till anfall.

Då äro de verkligen sköna att åse, dessa vildmarkens råa söner,
som jaga bort i den vildaste galopp, med det langa håret svajande för
vinden. En hand full med kulor hafva de i mun, och med den spända
bössan i venstra handen spränga de in midt ibland de mörka massor,
som röra sig i vidsträckta skaror framför dem, de skjuta, de ladda om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free