Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl betala sig. För en engelsk shilling (d. v. s. omkring 87 öre) får
man fyra ägg, ett blomkålshufvud kostar tre shilling, en tupp sex, o.
s. v. Man kunde nästan förundra sig deröfver, att man i Berlin kan
få Constantiavin för ett pris af 4—6 riksdaler, då till och med en
druf-klase på sjelfva Kap betalas med en shilling; och dessutom skola de
närmaste öarne, S:t Helena, Ascension, S:t Mauritius och de närbelägna
hofven på vestkusten om Kap derifrån förses med dess behof.
Som det är brist på folk, sä bemödar man sig att leda
utvan-dringsströmmen hit, men förgäfves, så länge som Kalifornien och
Australien lofva större lycka inom en kortare tid, än den Kapkolonien kan
garantera. I alla fall förstoras innebyggarnes antal årligen, men icke
betydligt nog, för att i något afseende vara märkbart.
Urinnevånarne i denna landsträcka äro Hottentotterna och
KafF-rerna; en norr om Kap boende stam kallas JJosjemanns eller
Busclt-männen; i allmänhet räknas likväl icke Kafferstammen till koloniens
område, ehuru den i alla fall tillhör trakten inom den södra
tempererade zonen.
De ursprungliga inuevånarne i den trakt, hvarest Holländarne satte
sig ned, bestodo af Hottentotter; de skola hafva varit ett fredligt,
menlöst herdefolk; de äro nu till större delen fördrifna, och man ser
dem på Kap blott såsom tjenstfolk; i det inre landet hafva de mer
anslutit sig till de större kolonier, som missionärerna der anlagt. De
hafva en gulbrun hudfärg och, såsom alla vildar, jämförelsevis små
händer och fotter, men om de ock äro beslägtade med Negrerna, så
tillhöra de dock ingalunda desamma helt och hållet. Fruntimren
äro mindre än karlarne och vida fulare, hvartil! kommer att de
vederstyggligt vanställa sina bröst. Det anses såsom ett bevis pä
skönhet, att dessa hänga långt ute, livarföre det göres mycket för de unga
flickorna, att denna prydnad icke må felas dem. Då de engång blifva
mödrar, så tyckas så långt nedhängande bröst vara nödvändiga, ty de
bruka bära sina barn fastbundna på ryggen, och då de skola gifva dem
di, slänga de upp bröstet öfver axeln.
Alldenstund qvinnorna utomordentligt vårdslösa sig efter det de
fram-födt barn, så blir deras underlif på ett vämjeligt sätt stort och
nedhängande. Detta har gifvit anledning till fabeln, att de skulle vara af
naturen begåfvade med ett förkläde, som hänger just på samma ställe,
der vildarne bruka anbringa ett sådant, då de vilja skyla vissa delar.
Det Förstås af sig sjelft, att detta icke är sannt, och att denna
naturens visa omsorg icke är någonting annat, än en af dem sjelfva
framkallad missbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
