- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
519

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I alla fall är Nya Holland alltid rikt på stora egendomligheter, och
då man för hundra år sedan berättade om detta land allt det anförda,
så hade man ej så oriktigt, man visste ej bättre.

Det land, som vi kalia den femte veridsdelen, har varit kändt i
något mer än tvåhundra år.

Efter Amerikas upptäckande var Magelhaens den förste, som befor
Polynesiska oceanen; han for, som vi redan veta, genom det sund, som
efter honom bär sitt namn, seglade derefter nordvest ända till trakten
af æqvatorn och härifrån under ovanligt vackert och stilla väder till de
öar, hvilka han gaf namnet Tjuföarne (Ladrones), emedan han der var
utsatt för några småstölder af vildarne.

Till följd af den utomordentliga vindstilla, hvarunder hans resa
fullbordats, kallade han hafvet det stilla, hvilket namn det ända till våra
dagar fått behålla.

På en annan ögrupp, Philippinerna förlorade han sitt lif, men hans
efterträdare i befälet förde åtminstone ett af de tre fartygen tillbaka till
Spanien och bekräftade sålunda hvad Columbus påstått, att jorden är
ett klot och att man genom att ständigt segla åt vester, kan segla rundt
omkring jorden samt slutligen kommande från öster återvända till resans
utgångspunkt.

Mellan Asien och Nya Holland ligga otaliga öar och de bilda så
invecklade kanaler och sund, att väl endast tillfälligheten gjort det de
första sjöfararne lyckligen kommit derigenom; men ehuru de under dessa
resor voro ständigt omgifna af land, så upptäckte ingen af alla dessa
sjöfarare intill år 1615 någonting af det stora fastland, som man nu
kallar Nya Holland. Först nämnda år kom en Holländare till grannskapet
af Nya Guinea, och år 1616 kastade holländaren Dirck Hardich
verkligen ankar vid vestra kusten af Nya Holland. Han kallade detta land
Eendrachtsland (Endrägtens Land) och hamnen efter sig sjelf
Hardichs-bay. Ar 1618 kom en annan holländare, Ceechan, till norra kusten,
som han efter sin fädernesstad gaf namnet Arnhemsland.

Hvarje af de följande åren besökte ett holländskt fartyg dessa
trakter, hvart och ett lade till vid något annat ställe på kusten och redan
i början af sjuttonde århundradet hade landet åtminstone i någon mån
blifvit kändt.

Ar 1642 utlöpte holländaren Abel Tasman med några fartyg från
Batavia, åt sydost, för att förvärfva nya länder åt Holland, och
upptäckte i söder om Nya Holland den landsträcka, som han ansåg vara
en halfö, men som är en ö, den man brukar kalla Tasmania, hvilken
landsträcka han till minne af sin fästmö, Marie Vandiemen, benämnde
Vandiemensland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free