Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storlek, som äfven måste lefva ensamt af kokosnöten, och i några fiskar
som påträffas i lagunen.
Detta är de egentliga korallöarne, som sannolikt icke, såsom Darvin
sagt, hafva nedsjunkit i hafvet, utan måhända snarare uppstigit ur delsamma
antingen till följd afen underjordisk kraft eller derigenom, att från
stränderna afbrutna korallstycken blifvit uppkastade på den fasta delen.
Det af stormarne upprörda hafvet gnager nemligen beständigt på dessa
klippbyggnader; passadvinden gör hafvet både dag och natt oroligt, så
att, äfven om ingen storm rasar öfver detsamma, bryter det sig dock
mot stränderna och dess vågor ryta så förfärligt, att om nätterna
fartygen varnas endast af detta buller, som höres på milslångt afstånd.
Om man öfverväger detta faktum, måste man tro, att alla
korallöar småningom gå sin undergång till mötes, ty de synas icke kunna
motstå vågornas makt, man ser block af korallkalk af 30 till 40
kubikfots storlek ligga på den bildade fördämningen, och mindre block
äro hopade rundt omkring i många tusental. Menniskor hafva icke
åstadkommit detta, det vore ett arbete alltför svårt för de få
innevå-narne, och man ser också samma företeelse på alldeles obebodda öar. Man
skulle således, som sagdt, tro att dessa skulle förstöras, men med
oemotståndlig, aldrig tröttnande ihärdighet arbeta myriader små sjömaskar
på deras återställande. Sålunda förstoras dessa öar år från år och
förnämligast åt den sida, der vinden ligger på, hvilken sida alltid är högre,
emedan der isynnerhet det våldsamma afskiljandet eger rum och
koralldjuren just der arbeta flitigast, emedan de tycka om vatten, som är i
rörelse, men dö i lugnt vatten, t. ex. i lagunen, förmodligen emedan de
der icke finna någon näring.
Dessa små öar uppnå dock understundom en icke oansenlig
storlek; sjelfva ringen har icke sällan en bredd af en tysk mil, och den
omsluter en areal, hvars diameter är 5 å 6 mil, ja i stora ögrupper,
sådana som Lakediverna och Malediverna i Indiska hafvet finnas många
öar, som äro 30 geografiska mil i diameter.
Koralldjuren uppföra icke allenast, såsom här, cirkelformiga, för sig
sjelfva bestående öar i hafvet, utan de omsluta i den heta zonen större
delen af der belägna länder. Der flera öar ligga bredvid hvarandra,
händer icke sällan att de göra sunden deremellan osäkra, och
uppgrunda dem så, att fartyg, som förut gått fram derigenom, numera icke kunna
gå samma väg. Dessa byggnader kallas koralldammar. Det mest
storartade exempel i detta fall lemnar Nya Holland, som på sin östra sida
är på ett afstånd af 5 till 6 mil omgifvet af en koralldamm, som gör
det omöjligt att närma sig kuststräckan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
