Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hetslöfte, men likväl aiisågos som solens gemaler (en besynnerlig
motsägelse). De förde ett ganska angenämt lif i stora rymliga och praktfulla
byggnader, som lågo i närheten af soltemplet. De måste alla ega en
utmärkt skönhet och hade, utom vården om denna, nästan intet att göra.
De förfärdigade kläder dels åt konungen och drottningen, dels åt sig
sjelfva, samt bakade äfven det heliga offerbrödet. De ansågos till den grad
heliga, att icke ens Inkas sjelf vågade närma sig dem — ja hela den
nejd, i hvilken deras boningsplatser funnos, var helig. Da den tid,
under hvilken de skulle tjena såsom solens gemåler, var tilländalupen, kunde
de aflägga sin helighet och taga sig en man till äkta och den, som en
sådan lycka vederfors, ansågs vara synnerligen gynnad af solen. Men ’
hände det deremot, att de under soltjensten glömde sitt kyskhetslöfte,
så blef en sådan förbryterska lefvande begrafven, och icke blott
förföraren hängdes, utan hela hans familj, ja alla innevånare i den stad, han
tillhörde, afrättades och sjelfva staden jemnades med marken.
Stränga lagar borttaga icke brotten. Så var förhållandet som vi
veta med Greklands drakoniska och Tysklands carolinska lagstadganden.
Ehuru dessa syntes vara skrifna med blod och författade, icke af
men-niskor, utan af onda andar, hafva dock aldrig så afskyvärda brott i dessa
länder blifvit begångna, som under den tid dessa lagar funnos till. Yi
vilja nu icke tala om så barbariska nationer, som Greker, Italienare och
Spaniorer, utan vända oss till det stolta Albion, hvilket är nog djerft
att anse sig förmer än alla andra nationer, och vi vilja fråga detta, om
den derstädes gällande lag, som med dödsstraff beläde till och med
snatteriet af en sak, som ej var värd mer än 2 shilling, liar kunnat
förekomma och utrota alla stölder.
I dessa soljungfrurs tjenst funnos dessutom anställda 500 flickor,
hvilka äfven tillhörde den stora Inkasfamiljen, ehuru i mera afiägsna
leder beslägtade med Inkas. I alla provinser, åtminstone öfverallt, der det
fanns soltempel, funnos äfven soljungfrur, men det var ej nödvändigt att
dessa tillhörde Inkasfamiljen, utan det var tillräckligt om de voro sköna.
De kallades solens döttrar samt voro äfvenledes förpligtade att under
en viss tidrymd icke ingå äktenskap, ehuru deras kyskhetslöfte icke
var så strängt som soljungfrurnas, emedan de icke voro så heliga.
Tempelgudstjensten var utomordentligt praktfull, hvilket man väl
kan föreställa sig att den måste vara i ett land, der guldet var den
allmännast förekommande metallen. Templet i Kuzko var en stor af
tegelsten i fyrkant uppförd byggnad, hvars tak bestod af de
kostbaraste trädslag och hvars inre väggar helt och hållet voro belagda med
tunna guldplåtar. På templets östra sida stod offerbordet och öfver
detsamma solens bild. ett mansansigte omgifvet af flammor och strålar, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
