Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kreolernas eget föreställningssätt. Vill man göra ännu en skillnad, bilda
ännu en underafdelning, så skulle man här kunna skilja afkomlingarne af
en hvit moder och en mexikansk fader. Denne sednares klena gåfvor i
jemförelse med de förstnämnde afkomlingarnes är lätt att förklara,
Spaniorskan af förnäm börd håller sig alltför hög, för att inlåta sig i
någon förbindelse — vare sig tillåten eller otillåten — med en inföding;
när alltså barn efter Spaniorskor och Indios förekomma, tillhöra
mö-drarne den tjenande klassen, och dessa äro endast sällan af rent blod
och bibehålla, ehuru såsom terseroner eller qvadroner till det yttre
alldeles lika de hvita Spanjorskorna, ännu alla Negrernas oseder och
fortplanta dessa på barnen.
Så är icke förhållandet med förbindelser af det andra slaget.
Kreolerna förbinda sig endast med vackra infödingar, och dessa finnas
blott bland den herrskande delen af Mexikanerna, bland Kazikernas
af-komlingar. Det qvinliga slägtet bland Mexikanerna är i allmänhet
behagligt, med ädla anletsdrag och af en förträfflig karakter. En sådan
Mexikanska skulle anse det långt under sin värdighet att tillhöra en
man, som endast vore Spanior eller Kreol och ingenting vidare; han
måste hafva vunnit hennes kärlek, och en god genius bevarar vanligen dessa
lyckliga naturbarn från misstag i detta afseende, hvilket också har till
följd, att afkomman efter en sådan förbindelse, som hvilar på den
hjertliga tillgifvenheten mellan tvenne lika sköna eller åtminstone lika
ädla menniskor, erhåller i arf de lyckligaste egenskaper. På dessa
men-niskor, hvilkas antal man beräknar till 2\ millioner, hvilar Mexikos
framtid. De skola en gång blifva de herrskande, och då skall äfven den
gyllene tiden inträffa, som samvetslösa värfvare nu förespegla dem, som
de önska locka att emigrera till Mexiko.
Den tredje hufvudbeståndsdelen af befolkningen består af de
egentliga infödingarne, Mexikanerna, som man der af gammal vana kallar
Indianer. De utgöra ungefärligen tre millioner, och man indelar dem,
allt eftersom de erkänna Spaniorernas öfvervälde, såsom vi redan
anmärkt vid Peru, i Christianos eller Fideles och Bravos. De sednare
äro fiender till de hvita, de hafva förblifvit vid sina fäders sed, lefva
af jagt och rof, äro antingen i det inre af mexikanska landttuugan
delade i små stammar, man kan gerna säga familjer, som lefva i
otillgängliga dalar eller bo i större horder tillsammans på norra gränsen
af Mexiko emellan denna stat och Texas, och hylla derföre de
nordamerikanska vildarnes plägseder, hvilkas sätt att föra krig, hvilkas list
och grymhet de ega, likasom de äfven pina sina krigsfångar vid pålen
och icke heller vänta sig sjelfva någonting annat, om de blifva
tillfångatagne. Egentligen visa de vanligen, enligt sin åsigt, fången en ära,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
