Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras skönhet, måste Grekernas berömda smak icke hafva varit särdeles
stor.
Man vet icke, hvad man skall tänka om denna underliga figur,
som befinner sig i Leydens museum förvarad i sprit; teckningen är gjord
af Winterhalter. Då sådana, odjur
verkligen icke finnas i hafvet, vore det väl
möjligt, att det är ett menskligt missfoster, ty
understundom, men dock ganska sällan,
hafva sådana förekommit. Missbildningen, som
består deri. att båda benen äro sammanvuxna
till ett slags fiskstjert, kallas Sirenisrnus.
Men äfven utan dessa menniskoätande odjur
finnes det andra, som äro tillräckligt farliga.
Hajar af alla slag och otaliga andra farliga
fiskar uppfylla hafvet; grymma rofdjur och
giftiga insekter finnas i sådan mängd på land, att
man på intet sätt kan skydda sig emot dem.
Men de farligaste rofdjuren der äro
menni-skorna, som visserligen spridda i afskilda
hopar bebo landet och alltså icke kunna
företaga några större krigsoperationer, men som
dock blifva högst farliga för nybyggarne,
emedan de angripa och plundra dessa, mörda
män och gubbar, men föra med sig barnen
och företrädesvis flickorna, hvarföre också
dessa stammar utmärka sig för en särdeles
skön skapnad, icke så mycket hvad
kropps-bildningen beträffar, ty denna är alltid vackrare hos de infödda, än hos
Européerna, utan i afseende pa anletsdragen, som genom sin stora
regelbundenhet på ett i ögon fallande sätt afvika från andra infödingars.
Kariberna (som oriktigt kallas Karaiberna), Aceaways och flera
andra, som bo mellan Guyana och Orinocos strömfåra, äro mycket
krigiska, stridslystna och tappra, de lefva i ett beständigt krig och förgöra
derföre hvarandra. De göra stora tåg, månadslånga resor, för att med
sina jord- och konstalster begifva sig till de europeiska kolonierna, och
förse sig för detta ändamål endast med Cassawebröd, de öfriga
lifsmed-len erhållas genom jagt, som männerna på sina tåg oafbrutet idka.
Komma de dervid till en indiansk by, som icke är talrikt nog bebodd,
för att göra dem motstånd, så nedgöras alla, som försvara sig eller
synas dem onyttiga, gamla män och gummor; de unga gifta qvinnorna
Siren i Leydens Museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
