Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma ifråga. De äro skickliga i att tillverka bågar och pilar,
äfven-som i att använda sina vapen, men längre sträcker sig icke deras
industri.
Detta folk lefver af trädens frukter och af jagt och dela sig i en
stor mängd olika stammar, som dels erhållit sina namn af geograferna,
dels sjelfva gifvit sig namn. Det är sällsynt att de hafva större
område, inom hvilket de vistas, än 4—500 qvadratmil, d. v. s. en yta af
ungefär 20 mils längd och 20 mils bredd. Naturligtvis utstaka de icke
åt sig några gränser eller hälla sig med samvetsgrannhet qvar i samma
trakt, men man har dock iakttagit, att i provinsen San Paul bo inga
Naticucgas och i provinsen Minas inga Cayapos, och att Pury och
Boto-cuderna hafva sina bestämda vandringsområden. Vanligen uppehålla de
sig mellan två floder, följa den enas stränder ungefär så långt, till dess
de båda floderna förenas i en större, då vända de sig till den andra
flodarmen och följa den nu i motsatt riktning, till dess de kommit
ungefärligen i samma trakt, der de började sin vandring. Detta är också
skälet, hvarföre dessa vildar hafva temligen väl reda på lokalen inom
ett visst område, men alldeles icke duga till vägvisare, så snart man
kominer utom detsamma. Det är en stor villfarelse, om man tror att
en sådan vilde kan föra den resande omkring hvart denne behagar;
Gua-raunen eller Puryn är icke som en resebetjent, som kan fara i alla
riktningar 50 ä LOO mil, och pä detta sätt lär att känna flera till
hvarandra gränsande länder och dem korsande landsvägar; han är icke
stort bättre än en postiljon, som från en punkt, till hvilken han alltid
återvänder, känner vägen i tre eller fyra olika riktningar, men utomdess
saknar all vidare lokalkännedom.
Genom hrr Spix’ och Martii äfvensom prinsens af Neuwied resor
hafva några af dessa folkstammar, nemligen Pury’s och Botocuderne
äf-ven blifvit kända här i Europa. Man berättar, att de förstnämnda
her-rarne anställde, för att medföra några exemplar af de vilda tvåbenta
djuren till Europa, ett litet jagttag emot Pury’s, eller att de hade
bjudit så och så mycket penningar, om man levererade åt dem så och sa
många lefvande Pury’s, hvarpå några och tjugu af det stackars folket
skötos vid ett öfverfall, och 10 eller 12, till större delen qvinnor och
barn, fångades och öfverlemnades i deras våld. Vi vilja i
mensklighe-teus namn tro att detta icke är sannt; också kan sanningen redan af
den orsak dragas starkt i tvifvelsmål, att man om händelsen har två
olika uppgifter. Endast en kan vara riktig. Det är likväl sannt, att
Spix och Martius från sin resa medförde åtta eller tio Pury’s till Europa,
som utan öfvergång försattes ur det tropiska’klimatet till Miinchens
utomordentligt källa vinterluft, och der snart sjuknade samt dogo. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
