Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmå dem att blifva kristna, ty att vara kristen och få brännvin är
för dem alldeles liktydigt. Deras kristendom upphör den dag, da
missionärens brännvinsförråd tagit slut. Någon annan slags civilisation har
hittills icke lyckats bibringa dem, likväl skulle man måhända kunna
säga, att äfven dermed något är vunnet, nemligen att de vänjt sig vid
en viss ort, hvilket skulle kunna leda dertill, att de odlade jord, för att
skaffa sig lifsinedel, så att de icke tvingades att göra långa resor för
brännvinets skull. På detta sätt kunde dock det farliga giftet blifva
ett medel för civilisation, men huru många årtusenden det ännu skail
dröja, innan ett land, som är fyra gånger så stort som Europa, skall nå
detta mål, torde vara svårt att bestämma.
DET TROPISKA AFRIKA.
Annu återstår oss att betrakta det tropiska Afrika, ett land, som
kan anses såsom målet för de största naturforskares sträfvanden och
hvilket, mål ännu för få år sedan troddes vara omöjligt att hinna. Män,
sådana som Lichtenstein, Mungo-Pare, Levaillant, Robertson, Adams,
Brown, Burkhardt, Thunberg, Sparrman, Patterson m. fl., bemödade sig
förgäfves att lyfta den slöja, som hvilar öfver denna oerhörda landyta,
tilldess slutligen Anderson, Livings’tone, Richardson, Riippel, Lander och
Barth lyckades tränga så långt in i det inre, att de åtminstone kunde
erhålla några upplysningar om detsamma och meddela oss åtminstone
sådana underrättelser, att vi icke mera tro, det hela Afrika är en
oaf-bruten sandöken. Vi veta att der finnas herrliga och fruktbara länder,
att der bo talrika folkslag af olika racer, som endast till en del
tillhöra dem, som vi pläga kalla Negrer.
Redan Oudney, Denham och Clapperton företogo resor hit från öster,
och då (år 1822) erfor man för första gången, att i Central-Afrika
skulle finnas en ofantlig insjö, om hvars tillvaro man förut endast haft
ganska obestämda uppgifter, sådana de finnas i Arabiska skrifter af
geografiskt innehåll. Sedan denna tid våga inga Européer intränga i de
otillgängliga innersta regionerna, som om de också icke vore, efter hvad
man dittills trott, fullkomligt öde — dock i alla händelser vore högst
farliga att besöka.
Aren 1845 och 1846 inlade James Richardson och Henrik Barth
stora förtjenster med afseende på Afrikas upptäckande. Denne siste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
