Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var likväl annorlunda beslutet i gudarnes radslag, ty den 4 Mars
1851 dukade Richardson under for det dödande klimatet.
De bäda Preussarne blefvo i början mycket nedslagna, men snart
återvunno de sin energi, så mycket heldre, som emellan de unga ganska
bildade vetenskapsmännen och den 12—15 år äldre handelspolitiken! få
sympatier funnits.
Barth gjorde stora exkursioner åt Negerländerna Adamovah och
Baghirimi; Overweg trängde långt mot sydost och sysselsatte sig med
undersökningar af Tschad-sjön, men äfven han dukade under för det
dödande klimatet, sedan han i fyra månaders tid inandats dessa trakters
fuktiga och pestartade luft. Barth stod nu ensam midt ibland barbariska
länder och folk, såg sig i många månaders tid beständigt i fara att
förlora frihet och lif, men var dock nog lycklig att bevaras åt
vetenskapen och att förelägga verlden resultatet af sina resor i ett sex band
stort praktverk.
Ar 1857 begåfvo sig ett par officerare, tillhörande den
engelskindiska hären till Eqvatorial-Afrika, för att uppsöka den jättestora insjö,
som omtalas i Arabernas gamla geografier och missionärernas samt
köpmännens berättelser, och som åtminstone måste hafva en vidd af 220 —
230 mil från norr till söder, alltså vara nästan lika sä stor som
Medel-hafvet. Engelska regeringen hade hört talas om detta haf. Kapten
Burton vid bengaliska arméen hade redan gjort en resa till Arabien och
med lika mycken klokhet som djerfhet framträngt ända till staden
Harar, hvilken dittills icke blifvit besökt af någon kristen. Kapten Speke,
likaledes vid bengaliska arméen, var äfven känd genom dylika försök,
och båda fingo derföre i uppdrag af geografiska sällskapet i London, att
uppsöka den stora insjön i Afrika. Vi vilja pä förhand nämna, att
någon sådan ett haf liknande insjö icke finnes, men deremot tre mycket
stora sjöar, af hvilka hvar och en sträcker sig 5—6 grader från norr
till söder, och att dessa sjöar, äfven der de mest närma sig, äro genom
60 80 mils land skiljda från hvarandra, samt hafva en så egen
belägenhet, att då man reser från öster till vester, stöter man på en af
dessa sjöar, man må börja resan under 3:dje graden norr om eqvatorn
eller på I3:de eller 15:de graden söder om densamma.
Då alla missionärer eller köpmän, som inträngt i Afrika österifrån,
öfverallt råkat på en sådan sjö, så har mycket lätt den åsigt kunnat få
fast fot, att der ligger ett sammanhängande haf af 18- 20 graders
utsträckning i längd från norr till söder.
Vid samma tid hade missionärer och på äfventyr utvandrande
jägare, Livingstone, Andersson m. fl. undersökt trakterna, och vi vilja här
sammanställa hvad dessa män funnit på sina mödosamma resor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
