Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska expeditionen till Novaja Semlja och Jenisej 1875 - 1. Från Tromsö till Jugor Schar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höljde dessa nejder, liksom Skandinaviens land i dess helhet,
och en afbild i smått af hvad Grönland, Spetsbergen, norra
Novaja Semlja och åtskilliga andra för likartade
naturförhållanden som dessa utsatta länder nu för tiden hafva att
uppvisa i stort. En och annan bäck, manad fram ur
snötäcket af den i dessa trakter och på denna tid af året
ständigt lysande solens strålar — ty vi voro redan några tiotals
mil norr om polcirkeln — hastade brådskande ner till hafvet.
Under uppehållet vid Renön, som till vår otålighet varade
fem hela dagar, sysselsatte vi oss med arbeten på land och
sjö. På Renön letade vi upp en grotta, ganska täck i sitt
slag, af 20 famnars längd, 4, 5 till 6 alnars bredd och ända
till 12 alnars höjd. Hon gick ej i rät linie in i berget, utan
böjde af något åt venster, hade strax till höger från ingången
en stor, lång och smal sidogång, som gick i plan med
hufvud-gångens golf. Taket uppbar en massa stora vackra stalaktiter,
som till största delen nedbrötos och togos med om bord.
Golfvet var vid tillfället täckt af en fots djupt vatten; dess
bottenlager utgjordes af sand och nedfallna små stenar. På
väggarna syntes oregelbundna små fördjupningar, som
arbetats ut af det nedrinnande vattnet.
Den 14 juni på morgonen blef vinden sydostlig, och
med dennas tillhjelp arbetade sig Pröven så småningom
fram genom Fuglösundet, hvilket sedan gammalt är illa kändt
för sina hastigt vexlande vindkast. Blåhvalar (Balsenoptera
Sibbaldii) syntes på afstånd då och då skicka en vattenpelare
mot höjden, och isstormfåglar eller hafhästar (Procellaria
glacialis) kretsade omkring fartyget i samma mån talrikare,
som vi kommo längre mot öster. Längs efter Norges
nordligaste kust gick vår väg sakta fram, så att . vi först efter tre
dygns segling befunno oss utanför Nordkap. Denna Europas
till utseendet nordligaste udde utgör en ur hafvet mot vester,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
