- Project Runeberg -  Minnen från Vegas färd och dess svenska föregångare jämte en kortfattad framställning af Nordostpassagens historia och den amerikanska Nordpolsexpeditionen under De Long /
184

(1890) [MARC] Author: Anton Julius Stuxberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska expeditioner till myningen af Jenisej 1876 - 3. En dag vid nedre Jenisej

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

muskler gjorde allvarliga ansatser att vägra viljan sin tjenst.
När jag gaf mig tid att se mig om, slogo mig snöflingor i
ansigtet, himlen var mörk som under en oktoberdags
skymning, och flodvågorna äflades att i brådskande fart nå
stranden. Ej långt aflägsen, visade Ymer sina svängande konturer
genom ett ganska tätt snöglopp. Efter några minuter syntes
några personer vid båten, om en stund voro vi alla
församlade på samma ställe. Det hastiga och fullkomligt oväntade
omslaget i väderleken hade kallat oss dit.

Nu var frågan att så skyndsamt som möjligt komma
om bord. Färdiga att ögonblickligen sätta årorna i rörelse,
förenade vi sju mans krafter till gemensamt och samtidigt
arbete, och med matematisk noggranhet riktades den
förträffliga fångstbåten rätvinkligt mot de skummande vågorna.
I ett nu stöttes båten från land och gjordes flott, men
vågornas förenade styrka blef oss öfvermäktig, den slungade vår
starka och väl manövrerade farkost hänsynslöst tillbaka mot
strandbrädden. Vårt arbete hade varit fåfängligt. Att göra
om försöket igen hade utan tvifvel blifvit lika fruktlöst.

Med en naturforskares kalla resignation beslöto vi att
se tiden an. Längre än ett dygn, så beräknade vi, kunde
icke gerna vår förbindelse med Ymer blifva afbruten, ty
stormens raseri kunde antagligen icke fortvara efter detta
tidsförlopp. Vi hade redan gjort klart för oss, att det kunde
blifva nödvändigt att genomgå ett helt dygns svältkur, vi hade,
hvar och en på sitt sätt, genomtänkt de försakelser, som
omständigheterna kunde lägga på oss, vi hade, med ett ord,
fullkomligt left oss in i den närmaste tidens situation. Vi
plockade drifvedsstockar och träpinnar på stranden, förde
dem till den djupa dalgången och redde så en stor stockeld.
På kullarna närmast omkring sopade stormen fram med
förfärande fart, hans styrka var orkanlik, och den, som dristade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegasfard/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free