- Project Runeberg -  Minnen från Vegas färd och dess svenska föregångare jämte en kortfattad framställning af Nordostpassagens historia och den amerikanska Nordpolsexpeditionen under De Long /
230

(1890) [MARC] Author: Anton Julius Stuxberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegas färd 1878-79 - 3. Från Dicksons hamn till Lenas mynning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sörjde någon del af manskapet draggningarna ute på sjön,
för att om möjligt öfverraska algologen och zoologerna vid
deras återkomst med ett och annat godt fynd.

Paragraf ett i den vetenskapliga stabens statuter, ehuru
visserligen icke tryckta, ej en gång skrifna, men alltid
praktiskt tillämpade, lydde: »Inga samlingar för egen del, alla
samlingar tillfalla expeditionen». Men det gifves skilnad mellan
samlingar och samlingar! Vi ville naturligtvis föra med oss
något minne, något naturföremål för egen del och för våra
vänner från en i geografiskt hänseende så märkvärdig punkt
som Gamla verldens nordligaste udde. Derför misstyckte ingen
heller, då den ene kom släpande med en skifferbit, en annan
med ett stycke qvarts eller en fjällvallmo, väl förvarade för
framtida bruk. Det ypperligaste prof af den arktiska naturens
njugga håfvor, som jag under mina vandringar lyckats leta
upp, var en ståtlig tufva af den täckaste lilla förgät-mig-ej,
som naturen någonsin frambragt, Eritrichium villosum. Jag
hade just i glädjen öfver ett så vackert fynd med Bove och
Hovgaard öfverenskommit att broderligt dela rofvet för att
vid hemkomsten skänkas bort åt någon hjertans kär, men så
kom vetenskapen, för hvilken vi alltid måste böja oss, i form
af Kjellman och lade beslag på föremålet för samlingarnas
fullständighet. Enligt historiens vitnesbörd hafva ju alla
triumvirat ramlat — det var alltså rådligast, att hvar och en för
framtiden sörjde för sig sjelf.

Närmast bakom kap Tscheljuskin, i söder och sydvest,
men på kanske 10 kilometers afstånd derifrån, reser sig,
såsom nämndes, en 1000 fot hög bergskedja, som nu var
till största delen snöfri. Från dess fot fortsätter sig landet
i svag sänkning ner mot hafvet. Der bergarten vid sjelfva
udden träder i dagen består den af en mörkgrå,
förstenings-lös skiffer, som är genombruten här och der af smalare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegasfard/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free