Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
G. CEDERSCHIÖLD
leradt.1 I andra fall har jag trott mig kunna iakttaga en viss
tendens hos en infinitiv att få mera af substantivnatur, t. ex.
då giftas brukas såsom (vulgär) synonym till giftermål,
äktenskap; så bör man väl uppfatta ordet i titeln till
Strindbergs bekanta samling af äktenskapshistorier: jfr äfven
ssgrna giftas- tankar, -sjuk, -galen} Men de undantag från regeln
om skiljaktigheten mellan infinitiven och verbalabstraktet,
som kommit inom min synkrets, äro alltför obetydliga för att
kunna tydas som bevis på, att vårt språk verkligen skulle
sträfva till att ytterligare substantivera infinitiven.
De svenska språkläror, som blifvit använda i våra
skolor, ha föga sysselsatt sig med frågan om verbets
substantivering. I och för sig borde väl annars denna fråga vara
fullt ut lika viktig som frågan om verbets adjektivering
— participbildningen —, som ju af ålder plägat upptagas
t. o. m. i den elementäraste svenska flexionslära.
Den försummelse, grammatici låtit komma sig till last,
har nog i sin mån bidragit till den stora — enligt min mening
alltför stora — förkärlek, hvarmed den skrifvande svenska
allmänheten mer och mer begagnat sig af verbalabstrakters
bildande med afledningen -ande (1. -ende), och — ehuru i
betydligt ringare grad — af afledningar på -(n)ing.
Jag skall börja mönstringen af våra verbalabstrakter
med dessa bägge kategorier, och jag skall därvid söka visa,
att deras alltför ymniga användning innebär faror och
olägenheter för vårt skriftspråk — i synnerhet gäller detta sbst.
på -ande. Efter hand skall jag sedan framdraga de öfriga
medel, vårt språk äger till att bilda verbalabstrakter, medel,
af hvilka somliga alltför litet pläga användas af våra
skriftställare, ehuru de skulle göra ej obetydligt för att skänka
framställningen ett enklare, folkligare och mera svenskt
skaplynne. * *
1 Dricka{t) är konkret.
* Med den sistn. kan jämföras den i skånskt (bygdemålsfärgadt) talspråk
brukliga sammansättningen hagalen (= girig).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
