Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
G. CEDERSCHIÖLD
upp-, ut-låna, af-, ut-plåna. Vid slå och två ha vi de gamla
afledningama -slagning i några ssgr (t. ex. kalk-, upp-) och
tvagning.
(n)ing saknas vid förjäa, knäa, träa (om fåglar) och
vid (jör-)tjäna, skräna, men finns vid betjäna, be- och
förläna och det nya lånordet träna.
(n)ing saknas vid dö och strö med ssgr, vid fröa,
slöa, snöa, spöa och töa med ssgr, vid dröna, döna, röna, söna
(bergsverksterm), men finns vid kröna (med ssg be-) och
försköna; af löna förekommer löning bl. ss. förled i ssgr
(lö-ningsstat -sätt o. d.), men af de sammansatta af-, be-löna är -ing
allmänt brukligt.
Som allmänt resultat synes framgå, att verb med
vokalslut i stammen samt äfven (om ock i något mindre mån) verb
på lång vokal + n i stamslutet ogärna (dvs. bl. mera
undantagsvis) bilda abstr. på -ning, -ing, under det att
sammansättningar här, som eljest, äro medgörligare.
Bland undantagen förtjäna groning af gro, gryning af
gry och såning af så särskildt att uppmärksammas. De åsyfta
företeelser i sinnevärlden och tyckas vara rätt väl stadgade
i bruket; i sht gäller detta senare om gryning, som är det enda
i fullt bruk varande abstr. till gry (gryendet är ovanligt);
verbet gryna (sig) är så pass begränsadt i sin användning, att det
knappast kan konkurrera om gryning med gry. Gro och så
ha inga konkurrenter på -na, men groning och såning synas
vara jämförelsevis unga och skriftspråksmässiga (den
vetenskapliga och tekniska litteraturen tillhörande) bildningar. I
allmänt, hvardagligt talspråk har man ju de äldre och
kortare abstr. g rodd till gro och sådd till så; till det senare
dessutom de mer eller mindre konkretiserade säd och (ut-)säde. —
Bryning till bryna är också något påfallande’; dess uppkomst
har ej hindrats af det gamla bry (vb och subst.).
I äldre tider synes försiktigheten vid bildandet af
(n)ing-afledningar ej ha varit lika stor som nu.1 Närmare historisk
utredning af frågan saknas ännu; för medeltiden bli källorna
i alla händelser otillräckliga.
1 Exempelvis förekom år 1640 (enl. SAOB) befrining (af befria).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
