Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
G. CEDERSCHJÖLD
träder så till vida sammanblandning, som man ej blott har
uppfriskning af friska upp och forfriskning af förfriska (sig),
utan äfven, om ock mindre gärna, tillfriskning af tillfriskna,
hellre: -nande.
5:0. Af vissna har man intet nom. actionis på -ing och
det har ej heller något *vissa vid sidan af sig; men vid
förvissna uppger OL -ing, ehuru man har förviss-ning af det
visserligen obesläktade förvissa (sig).
j311) Men då inkoativet på -na har vid sin sida ett
(besläk-tadt 1. obesläktadt) för öfrigt likalydande verb utan «, händer
det, att intetdera bildar abstr. på -(n)ing.
Så t. ex. vid lätta och lättna, moja (sig) och mojna, slappa
och slappna, sura och surna, vaka och vakna, söta och sötna,
trötta och tröttna, tysta och tystna, veka och vekna. Att kalla
icke bildar abstr. på -ning, beror väl åtminstone delvis
därpå, att ett sådant nom. actionis skulle leda tanken på det
(f. ö. obesläktade) inkoativa kallna. Jfr äfven fasta och fastna.
Anmärkning till a1 (an och (3“).
Osäkerhet yppar sig nog i fråga om flera hithörande verb;
så t. ex. uppgifver OL, att hvarken svala 1. svalna ha abstr. på
-ning; men en författarinna i GHT 1907, nr 214, s. 9 säger,
att de färgdränkta garnhärfvorna »skola hängas upp på (!)
svalning för att sedan tvättas», — hvarvid sbst. väl snarare
är att föra till inkoativet än till transitivet. När de båda
verben stå hvarandra så nära till betydelsen, att det
transitivas passiv nära nog sammanfaller med inkoativet (svalas =
»göras sval 1. svalare», svalna = »bli sval 1. svalare»)1,
har man heller icke något behof af återhållsamhet. Styfning
(OL), för så vidt det brukas, för man väl hellre till styfva än
till styfna. Eljest visar sig närmandet i sht i
sammansatta vb, som äro friare och mera obehindrade i bildandet
af abstr. på -ning} T. ex. Af svalning, uppmjukning, af
slappning, förkolning, uppklarning, förtjockning, afsmalning, som
1 Skillnaden är alltså, att vid det trans, verbets passiv o. nom,
actionis kvarstår ett bibegrepp af personlig verksamhet ss. orsak,
men att detta bibegrepp saknas vid det inkoativa verbet oeh dess nom. actionis.
* Obs. här upptagas ssgr af enkla vb af bägge grupperna (o1 och ,3l); mjukna
hör till 31, ty mjuka enbart finns ej, men väl mjuka upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
