Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VE RB AL ABSTRAKTE RN A
ioi
tura till valla. — Andra ord (delvis tillhörande afd. /), hvilka
i vissa förbindelser tyckas kunna användas ss. nom. actionis,
äro bild, dikt, fors, präss (t. ex. »hjärtat låg i press» Fröding,
G u i t a r r 76), sup.
II. Sbst. med neutralt genus.
Denna afdelning synes mig vara den märkligaste af alla,
enär den, så vidt jag kan se, innebär de rikaste
utvecklingsmöjligheterna för framtiden. Enklare och behändigare nom.
actionis kunna ej tänkas än de, som formellt äro lika med
verbets stam (i inf.); och nybildningar af detta slag tyckas
öfvervägande (dvs. utom ett fåtal fall, där analogien
med ord af realgenus är alltför stark) vara n e u t r e r.
Till utvecklingsmöjligheterna skall jag återkomma, sedan
jag tagit en öfverblick af det material, som står mig till buds.
De hithörande neutrerna äro till sitt ursprung af olika
slag; somliga äro gamla inhemska ord, andra äro lånord,
hufvudsakligen från tyskan, åter andra äro inhemska
efter-bildningar efter tyska mönster, och slutligen äro somliga
inhemska nybildningar eller ock upptagna ur bygdemålen.
Men dessa skiljaktigheter i ursprung lämnas här å sido, utom
för så vidt främlingsskapet är af stilistisk betydelse
(dvs. ännu märkbart inverkar på brukbarheten).
Från språkriktighetssynpunkten, särskildt för
bedömandet af den ena eller andra gruppens rätt att omhuldas och
gynnas i framställningar af olika slag, är det
ändamålsenligast att ordna dessa neutrala sbst. efter de olika stilarter,
till hvilka de (uteslutande eller företrädesvis) höra.
Jag uppställer först (under /) dem, som höra till det
fullt städade skriftspråket; somliga förekomma dessutom
också i hvardagligt (t. o. m. i vulgärt) språkbruk. Därefter
(under 2) sammanställer jag dem, söm företrädesvis tillhöra
det ledigare, mera hvardagliga språket; och sist (under 3)
komma sådana ord, som ännu icke kunna anses vara
upptagna i det allmänna språkbruket, utan ännu befinna sig på
ett slags försöksstadium.
1)1 fullt städad t (t. o. m. högtidligt)
skriftspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
