Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
G. CEDERSCHIÖLD
likvärdigt med de under d a och d y upptagna — fläng, t. ex.
»Bevars, hvilket fläng både ute och innan» Lenngren 64,
[han] »var hatare af hast och fläng» ib. 91 — jäkt — stök;
t. ex. »Hos Prestens hvad stoj och hvad stök» Lenngren 64
— fej, numera kanske mindre br.; jfr: »Hvarför . .. detta
fäj och fjäsk i Kyrkherrgåln ?» Lenngren 7; ordet närmar
sig med afs. på betydelsen de under t anförda — sjå, t. ex.
»ha ett fasligt sjå med ngt» 1. »för att bli färdig»; sbst., som
sannolikt är nyligen upptaget i vårt språk, synes sakna motsv.
vb, ty sjåa kan väl knappt användas på liknande sätt.
t) Hushållsgöromål, som taga lång tid och
bestå af åtskilliga åtgärder (jfr brygd, tvätt, slakt i afd. I):
bak; t. ex. »gjorde brygd och bak» Fröding G u i t a r r
38; »En i matlagning och bak fullt kunnig kokerska erhåller
god plats» Annons i Tidn. f. ’Falu län o. stad 14. 3. 1908
— vask (att föra hit till f under förutsättning, att det kan
brukas liktydigt med det danska vadsk) — byk (så vidt ordet
brukas ss. neutr.; jfr afd. I).
Hit kunna också föras:
kok; t. ex. »jag har lärt mig . . . lifstumlets bubblande
kittelfcofc» Fröding Stänk 49 — (natt-)vak.
g) S t r ä f s amt o. besvärligt, långvarigt arbete
(i allm.), med en viss medlidsam 1. ringaktande
bibetydelse:
slit och släp (vanligen i denna förbindelse) till de
absolut ( = utan objekt) använda verben slita och släpa’ — plit
— knog — plugg ( = ihärdig läx- eller examensläsning, ofta
med bibetydelse af tanklöshet) — knåp, som utom det
sträf-samma också framhåller det småpetiga eller obehändiga i
arbetet, och som alltså är mera ringaktande än de öfriga
hithörande orden — pet.
Snarast efter mönstret af slit och släp har väl bildats
uttrycket »(dagens) styr och ställ» (Johan Nordling Siljan
I 10; 1907) till den gamla vanliga förbindelsen styra och ställa.
Så väl styr som ställ upptagas i OL, men knappast med tanke
1 Obs. att slitning och slåpning höra till verbens transitiva
användning (äro passiva); snarare kunna slitande och släpande användas i samma
mening som slit och släp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
