Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLFTE KAPITLET.
Sammanfattning och reflexioner.
Den undersökning af nu brukliga svenska
verbalabstrakter, jag här offentliggjort, har i hufvudsak gifvit följande
resultat.
Bruket af verbalabstrakter är mycket skiljaktigt inom
olika stilarter. Ymnigast förekomma verbalabstrakterna inom
den stelare, mera opersonliga prosan (normalprosa,
kanslistil o. d.); och här är det företrädesvis afledningar på -ande
(-ende), som dominera, ehuru också ett rätt stort antal
afled-ningar på -(n)ing, -else och -an, som alls icke förekomma i ledigt
talspråk, spela en betydande roll i sådan prosa.
Ålderdomliga stilarter, särskildt kyrkosvenskan och kanslistilen,
disponera dessutom öfver ett antal abstr. på -an, -else, några
på -sel och -nad m. fl., som ej äro användbara i annan
stil.
Den lediga talsvenskan är jämförelsevis ganska
sparsam i bruket af verbalabstrakter, i synnerhet af sådana, som
ha afledningsändelse. Abstr. på -ande (-ende) äro sällsynta
i det bildade talet och saknas nästan fullständigt i det
folkliga. De på -(n)ing äro allmännare, men likväl mycket mera
begränsade till antalet än inom skriftsvenskan; af verb, som
äro egendomliga för talsvenskan (icke brukas i »städad»
skrift), afledas i regeln inga abstr. på -(n)ing. Däremot visar
talsvenskan en afgjord förkärlek för korta abstrakter, i
synnerhet sådana, som äro lika med verbets infinitivstam;
abstr. af detta slag synas tillväxa i antal; de flesta
nybildningar af denna typ ha neutralt genUs.
Olikheten mellan skriftsvenska och talsvenska i fråga
Göteb. Högsk. Årsskr. XIV: j
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
