Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Gjutning - 21. Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning utan spånbildning
Användningsområdena för elektriska ugnar äro i huvudsak
följande:
Smältning av tackjärn, skrot och annat »kallt» material, d. v. s.
material i fast form.
Borttagande av föroreningar i smältan, exempelvis desoxidering av
ingående oxider och borttagande av svavel.
Uppkolning av smidesskrot till tackjärn.
Tillsättning av legeringsbeståndsdelar, såsom krom, nickel e. d.
För gjuteriändamål lämpliga elektrougnar utföras enligt följande
konstruktionsprinciper.
Motståndsugn. Indirekt ljusbågsugn
Direkt Ijusbågsugn.
A Utan bottenvärmning.
B Med bottenvärmning.
Lågfrekvensugn.
Högfrekvensugn.
Fig. 210. Elektriska smältugnar.
Mot st and sug nar, i vilka materialet smältes i en degel, som av en
motståndsspiral upphettas till lämplig temperatur.
Motståndslind-ningarna äro vanligen inlagda i degelväggarna, fig. 210 a.
Ljusbågsugnar, vari värmen i en elektrisk ljusbåge mellan två
elektroder eller mellan smältan och en eller flera elektroder utnyttjas
för uppvärmningen. I indirekta ljusbågsugnar, fig. 210 b, kommer
ljusbågen ej i beröring med smältan. Elektroderna äro av kol och
placeras i den s. k. Rennerfeltska ugnen dels horisontellt, dels
vertikalt. Denna ugnstyp anslutes till trefasström. I direkta ljusbågsugnar,
fig. 210 c, passerar strömmen genom smältan. Härvid bidrager
motståndet i smältan till att alstra värme. Ugnar av denna typ benämnas
ljusbågsmotståndsugnar.
Induktionsugnar, fig. 210 d, äro utförda så, att en strömkrets,
be
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
