Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Pressgjutning - 30. Allmänt - 31. Material för pressgjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning utan spånbildning
benämning, som ibland användas om detta förfarande, är
»sprutgjut-ning».
Den andra metoden omfattar pressning av metallen i degig
konsistens med högre tryck än i förra fallet. Det är speciellt mässing och
andra kopparlegeringar med hög smältpunkt, som formas enligt denna
metod, vars tyska benämning är »Pressguss».
För att skilja de båda metoderna begagnas inom industrien
benämningen pressgjutning, motsvarande Spritzguss, och gjut pressning,
motsvarande Pressguss. De verktyg och maskiner, som begagnas för
respektive metoder, liksom synpunkterna på metodernas rationella
till-lämpning ha i föreliggande arbete sammanförts under den
gemensamma rubriken Pressgjutning. Detta har ansetts lämpligt, då
»pressgjutning» torde kunna användas som beteckning för båda metoderna utan
att föranleda något missförstånd.
31. Material för pressgjutning.
Pressgjutningstekniken omfattar numera, som redan tidigare antytts,
ett stort antal metallegeringar. Till en början använde man endast
material med låg smältpunkt, men senare ha både aluminium- och
kopparlegeringar, som ha relativt hög smältpunkt, kunnat pressgjutas,
närmast tack vare nya arbetsmetoder och maskiner, som
utexperimen-terats.
Pressgjutningsmaterialen, ordnade efter stigande smältpunkt, äro:
Bly- och tennlegeringar
Zinklegeringar
Aluminium- och magnesiumlegeringar
Kopparlegeringar.
Blylegeringarna ha låg smältpunkt, c:a 350° G. Deras hållfasthet är
låg, men de ha å andra sidan stor korrosionsbeständighet, d. v. s.
motståndskraft mot framförallt kemiska angrepp, och lämpa sig väl för
detaljer för den kemiska industrien. Bly var den första metall, som
begagnades för pressgjutning. Den första pressgjutningsmaskinen togs
i bruk redan år 1849 och begagnades för framställning av
boktrycks-stilar.
I fig. 228 visas några för kemiska apparater avsedda detaljer,
press-gjutna i blylegering.
Tenn och tennlegeringar ha smältpunkt omkring 350° och lämpa
sig därför väl till detaljer med klena sektioner och invecklad form, där
lättflutenhet erfordras. Detaljerna kunna framställas med stor mått-
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
