Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Smidning - 41. Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smidning
1,0%. Undantag utgöra givetvis de höglegerade verktygsstålen, vilkas
kolhalt ligger något högre. Av övriga legeringsbeståndsdelar, såsom
mangan, kisel, fosfor och svavel, är det speciellt de båda senare, som
ha stor betydelse för smidbarheten. Sammanlagt böra de ej överstiga
0,05 %. För stor svavelhalt gör materialet rödb räckt, d. v. s. sprött i
varmt tillstånd, och för stor fosforhalt gör det kallbräckt eller sprött
vid vanlig temperatur.
Svetsbarheten (vällbarheten) hos järn är god, då kolhalten ligger
under c:a 0,15 %. Kiselhalten har även stor betydelse, och så små
mängder som 0,1 % verka nedsättande på möjligheterna att
åstadkomma en god vällfog. Även nickel, krom och volfram nedsätta
svetsbarheten. Däremot bör manganhalten hållas omkr. 0,8 %, för att de
oxider som bildas skola bli tillräckligt lättflytande.
Aluminium och dess legeringar kunna indelas i två grupper, då det
är frågan om plastisk deformation. Ena gruppen omfattar de
legeringar, som kunna ges hårdhet och god hållfasthet genom
kallbearbetning, under det att andra gruppen får dessa egenskaper genom s. k.
varmhärdning, d. v. s. en upphettning med åtföljande hastig avkylning.
1 tabell 39 återfinnes en sammanställning över de smid- och
valsbara aluminiumlegeringarna. För smidning lämpa sig speciellt 18 S, 26
S, 27 S och 51 S.
Tabell 39. Smid- och valsbara aluminiumlegeringar.
[-Legerings-beteckning-]
{+Legerings- beteckning+} Legeringsämnen i % Spec. vikt
Cu Mg Mn Si Div.
2 S 2,70
3 S — — 1,25 — — 2,71
4 S — 1,0 1,25 — — 2,70
16 S 2,15 0,3 — — — —
17 S 4,0 0,5 0,5 — — 2,79
18 S 4,0 0,5 — — Ni 2,o 2,82
22 S 4,0 0,5 0,5 1,25 — —
24 S 4,2 1,5 0,5 — — 2,7 6
25 S 4,5 — 0,8 0,8 — 2,79
26 S 4,4 0,3 5 0,8 0,8 — 2,79
27 S 4,5 — 0,8 0,8 Sn 0,05 2,7 9
28 S 5,5 — — — |Pb 0,5 |Bi 0,5 —
33 S — — 5,0
38 S — l.o — 12,0 Ni 0,8 2,66
51 S — 0,6 — 1,0 — 2,69
— — 0,6 — 1,0 Cr 0,2 5 2,69
55 S — 1,2 5 — 0,7 ,, 0,2 5 2,69
57 S - 2,5 — — „ 0,25 2,67
17 — Verkstadsboken II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
