Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Plåtbearbetning - 53. Djupdragning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning utan spånbildning
rymme för inläggning av ny rondell eller nytt ämne. Eftersom
fjäder-trycket ökar, ju längre ned löparen kommer, inträder en oförmånlig
ökning av plåthållartrycket mot slutet av varje dragningsoperation.
Vid stora dragdjup kan detta medföra, att plåten brister.
I de fall, då s. k. dubbelverkande dragpressar kunna begagnas, kan
den fjädrande plåthållaren mycket väl utnyttjas. I detta fall styres
nämligen plåthållaren av en särskild löpare, vars rörelse kan inställas
så, att fullt plåthållartryck anbringas, innan dragstansen träffar
plåten, och ej släpper förrän dragstansen åter är på uppgående.
Under hela slaget kommer sålunda trycket att hållas konstant. På
grund av de relativt komplicerade verktygsanordningarna och
maskinens invecklade konstruktion nedsättes emellertid
produktionshastigheten något.
Mest rationella äro de pneumatiska och hydrauliska plåthdllarna.
Dessa placeras direkt på maskinens bord, och plåthållartrycket
åstadkommes genom en av luft resp, olja påverkad kolv. Fördelarna med
denna plåthållartyp äro snabb och lätt kontrollerbar inställning av
önskat tryck samt konstant tryck oberoende av slaglängden och av
varierande plåttjocklek. Det senare medför sålunda möjlighet att
an-vända billigare plåt och ändå få jämn produkt. Den relativt stora
höjden hos dessa plåthållare medför en begränsning av deras
användningsmöjligheter. De maskiner, som skola användas, måste ha en
minsta slaglängd av c:a 2,5 ggr dragdjupet, vilket ofta ej är fallet med
de vanliga excenterpressarna.
Bestämning au ämnesdimensioner vid djupdragning.
Enklare cylindriska kärl kunna med ganska stor noggrannhet
äm-nesberäknas. Detta kan ske med hjälp av empiriska formler enligt
exemplen i fig. 384. För mera invecklade sektioner kan man begagna
en metod, som grundar sig på tyngdpunktsbestämning och användning
av Guldins regler.
Mera praktiskt betonade metoder äro vikts- och volymsbestämningar,
som tillgå så, att en redan färdig detalj väges resp, volymsbestämmes,
varefter plåtämnet tillklippes så, att det kommer att ha samma vikt
eller volym som den färdiga detaljen.
Rent empiriskt sker bestämningen av ämnesdimensionerna genom
provdragningar. Ett ämne tillklippes efter erfarenhetsmässiga mått
samt dragés. På grundval av det erhållna resultatet korrigeras nästa
ämne o. s. v., till dess nöjaktigt resultat uppnås. Med någon vana
bruka två å tre provdragningar kunna ge tillfredsställande resultat
328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
