Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Sammanfogningsmetoder för plåt - 59. Allmänt - 60. Nitning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammanfogningsmetoder för plåt
59. Allmänt.
Inom den moderna byggnads- och verkstadstekniken utnyttjas plåt
alltmera för olika slag av konstruktionsarbeten. I detta fall rör det sig
närmast om grov och medelgrov plåt. Tunnplåten har, som redan
tidigare nämnts, funnit en alltmer omfattande användning i
massproduktionen av olika smärre detaljer. Sammanfogningsmetoderna, som
begagnas vid dessa arbeten, ha därmed utvecklats och rationaliserats.
För grovplåt användas huvudsakligast nitning och svetsning, då
plåtar skola sammanfogas med varandra eller med balkar o. d. För
tunnplåt begagnas nitning, svetsning, falsning och lödning, de båda
sistnämnda antingen var för sig eller i förening.
60. Nitning.
Nitning av grovplåt har tidigare berörts något i samband med
smid-ning. Hålen i plåtarna utföras antingen genom stansning eller genom
borrning. På grund av den plastiska deformation, som inträder i
hålkanterna vid stansning-, förlorar materialet något i hållfasthet. Av
denna anledning tillåtas ej stansade nithål på plåt och balkar,
avsedda för byggnadsarbeten, broar etc., och ej heller på plåt till behållare
för höga tryck. Stansningen medger ej heller samma noggrannhet på
hålen som borrning. I vissa fall användes dock den avsevärt
snabbare stansningen i ovannämnda fall men då i förening med brotschning,
som bör taga upp håldiametern med minst 3 mm.
Fig. 435 visar principen för s. k. stiftnitning. Bland annat bör ob-
Fig 435. Stiftnitning.
356
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
