Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Sammanfogningsmetoder för plåt - 60. Nitning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning utan spånbildning
rala delarna, innan den hunnit svalna. Efter nitningen komma de
båda sammanfogade delarna att pressas tillsammans av den
krympande niten, som därvid utsättes för en dragpåkänning. En olämplig
struktur eller en brottanvisning skulle därvid kunna förorsaka en
bristning.
1 Kolv
2 Avloppsskydd för luft
3 Rörslid
4 Handtag
5 Stanshylsa
6 Cylinder
7 Slidhus
8 Pådragningsventil
Fig 438. Pneumatisk nithammare.
Vid nitning för hand användas ofta sänken (jfr kap. Smidning).
Sättskallen på niten stödes alltid mot ett mothåll av något slag,
antingen direkt mot städet vid smidning eller mot ett mothåll, som
upp-hänges intill plåtarna, exempelvis vid fartygsnitning, fig. 437. Härvid
begagnas handmanövrerade pneumatiska nithammare, fig. 438.
Nitmaskiner.
Nitmaskiner för grovplåt arbeta såväl med slag som med tryck och
drivas hydrauliskt, pneumatiskt, elektriskt eller genom
kombinationer mellan dessa drivningssätt.
Fig. 439. Plåthoptryckare i nithammare,
a begynnelseläge, b plåtarna hoptryckta, c nitning.
I flera av dessa maskintyper inbygges en speciell plåthoptryckare,
som arbetar enligt principskisserna i fig. 439. Sättskallen på niten
ligger i en försänkning i mothållet. Plåthoptryckaren ansättes först, och
därefter stukas niten av en stans, i änden utformad till ett sänke, som
ger slutskallen dess form.
De hydrauliska och pneumatiska nitmaskinerna arbeta med en
tryckstans, som ansättes mot niten och som påverkas av vatten, olja
358
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
