Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Sammanfogningsmetoder för plåt - 62. Järnkonstruktioners utförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammanfogningsmetoder för plåt
sättas av järnbalkar av olika slag, förenade genom s. k. knutplålar,
fig. 457. Själva skarvarna åstadkommas genom nitning eller svetsning,
fig. 456.
Efter val av system, efter vilket fackverket eller konstruktionen skall
utföras, och uppgörande av en s. k. systemskiss vidtaga
hållfasthets-beräkningar av i konstruktionen ingående element. Med ledning av
beräkningarna dimensioneras balkar och plåt samt nit- och svetsförband.
Beträffande hållfasthetsfordringar på olika slags konstruktioner
hänvisas till »Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till
byggnadsverk» (Statens offentliga utredningar nr 30, 1931).
Bestämda regler för nitarnas placering i en fog finnas ej. Vanligen
låter man vid uppritningen för enkelradig nitning den gemensamma
centrumlinjen för nitarna sammanfalla med stångens ifråga
tyngd-punktslinje. Vid två- eller flerradig nitning placeras nitarna
symmetriskt kring tyngdpunktslinjen. I vissa fall bli nitradernas lägen till
stor del beroende av det utrymme, som finnes för nithammare och
mothåll.
Dimensioneringen på knutplåtarna sker på grundval av enkla
håll-fasthetsberäkningar. Tjockleken väljes med ledning av vissa
erfarenhetsvärden enligt tabell 47.
Tabell 47. Tjocklek å knutplåtar.
Kraft i stångens riktning Tjocklek
<15 000 kg 8—10 mm
15 000—25 000 » 10—12 »
25 000—35 000 » 12—14 »
>35 000 » 14-20 »
Måttsättningen på ritningar för järnkonstruktioner är vanligen ej
lika utförlig som på vanliga verkstadsritningar. I stället uppritas på
golvet i en tillräckligt stor lokal, ofta kallad »mallvind», hela eller en
större del av konstruktionen i full skala. För uppritningen kan
begagnas långa linjaler eller kritade snören, som utsträckas mellan
knutpunkterna och ge markering på golvet. Efter uppritningen vidtager
tillverkningen av mallar såväl för knutplåtar som för balkar. Mallarna
tillverkas av papp, plywood och ribb. De utföras så, att deras konturer
motsvara de slutliga längderna och konturerna på balkar och plåt.
Med ledning av på systemritningarna lämnade anvisningar
beträffande nithålens placering och antal, där skarvningen skall ske genom
nitning, uppborras i mallar och mallribbor motsvarande hål. Därpå
369
24 — Verkstadsboken II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
