Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Sammanfogningsmetoder för plåt - 64. Lödning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammanfogningsmetoder för plåt
64. Lödning.
Sammanfogning av plåt genom falsning är ibland ej tillräcklig för
att göra exempelvis en behållare tät, vare sig det gäller tätning mot gas
eller mot vätskor. Falsningen kompletteras under sådana
omständigheter med lödning, som ger en hermetisk tillslutning. Även på andra
områden har lödningen tagits till hjälp för sammanfogning av
tunn-plåtsdetaljer, exempelvis inom radioindustrien, vid leksakstillverkning,
instrumentfabrikation etc.
Lödning skiljer sig från svetsning därigenom, att förbindningen vid
lödning åstadkommes med hjälp av en legering, s. k. lod, med lägre
smältpunkt än de sammanfogade delarnas. Fogytorna nedsmältas
således ej såsom vid svetsning, utan lodet bildar i smält tillstånd en
legering med materialet i de sammanfogade plåtarna. Denna legering
har befunnits ha större hållfasthet än det i lödfogen stelnade lodet,
vilket har till följd att lödfogens styrka ökar, ju tunnare den kan göras,
d. v. s. om legeringen genomtränger hela lodskiktet.
För lödning erforderlig utrustning utgöres av lämplig
upphettnings-anordning, lödmedel samt lod av passande dimensioner och av lämplig
sammansättning.
üppvärmningsanordningarna kunna vara mycket enkla Man
använder lödkolv, som uppvärmes med biåslampa, eller också riktas en
gaslåga direkt mot fogen. I s. k. lödpistoler förbrännes lysgas under
tillförsel av blästerluft. I vissa fall kan lödning ske genom
upphettning i ugn, då emellertid de hoplödda delarna oftast måste uppvärmas
i sin helhet och därvid anlöpas och oxidera. För smärre
hårdlödnings-arbeten lämpar sig även en svetsgaslåga, erhållen med minsta
brän-nare. Uppvärmningen måste dock därvid ske ytterst försiktigt, så att
ej någon del av fogkanterna nedsmältes.
Ett nödvändigt villkor för att erhålla fullgoda lödfogar är, att
fogytorna äro rena från fett och oxider liksom från färg, rost etc. Färg
o. d. borttages antingen mekaniskt eller genom tvättning, fett löses i
lämpliga vätskor, och oxider borttagas genom olika slags lödmedel.
Bland dessa kunna nämnas saltsyra, hartser, stearin etc., vilka
begagnas vid lödning med s. k. mjuklod, samt borax, sand, glaspulver m. fl.,
som användas för hårdlod.
Mjuklod, även kallade snällod, utgöras i regel av tenn-blylegeringar
och begagnas vid lödning av järn- och bleckplåt, koppar, mässing,
tenn, zink och bly. Smältpunkten ligger vid 190—270° C.
Hårdlod, vilka ofta även gå under benämningen slaglod,
sammansättas vanligen av koppar och zink eller av koppar, zink och silver,
377
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
