Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Elektrisk bågsvetsning - 87. Allmänt om elektrisk bågsvetsning - 88. Kolbågssvetsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektrisk bågsvetsning
till var sin pol hos strömkällan. Bågsvetsningen kallas därvid
kolbågs-svetsning, om elektroden utgöres av en kolstav, och
metallbågssvets-ning, om den utgöres av en metallstav. I båda fallen kan såväl
växelsom likström användas. Fig. 530 visar schematiskt
svetsapparatu-rens dnkoppling vid likström (roterande omformare) och fig. 531
dennas inkoppling vid växelström (transformator).
88. Koibågssvetsning.
Svetsning med kolbåge sker såväl för hand som med automat och
huvudsakligen med likström. Handsvetsning användes särskilt vid
tunnplåt, och de erforderliga svetsströmstyrkorna ligga därvid
vanligen mellan 20 och 120 A. Denna svetsström kan därför uttagas från
t. ex. en vanlig omformare, under förutsättning att denna kan
regleras med tillräcklig noggrannhet inom ifrågavarande område. Vid
automatsvetsning kunna avsevärt större strömstyrkor komma till
användning.
Som elektrod användes vanligen en grafitstav med 4,5 eller 6 mm
diameter. Fogmaterialet kan under svetsningen skyddas från luftens
kväve och syre på två sätt, nämligen dels genom bestrykning av
fogkanterna före svetsningen med en pasta, dels genom inmatning i
bågen av ett impregnerat papperssnöre, vilket vid förbränningen bildar
en skyddsatmosfär. Det förra sättet användes vanligen vid
strömstyrkor under 200 A och det senare vid högre strömstyrkor.
Båglängden får ej hållas alltför kort, eftersom materialet då lätt
uppkolas, vilket i allmänhet ej är önskvärt. Den bör ej överstiga 5 mm.
Svetsningen kan ske såväl utan som med tillsatsmaterial.
Fig. 533.
Fig. 532.
Fig. 535.
Fig. 532 visar en fog utan tillsatsmaterial, där svetsningen skett
först från ena och därefter från andra sidan. Fig. 533 visar ett annat
sätt att svetsa utan användande av tillsatsmaterial, nämligen genom
443
Fig’ 534.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
