Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Elektrisk bågsvetsning - 88. Kolbågssvetsning - 89. Metallbågssvetsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektrisk bågsvetsning
mellan dessa kan betraktas som ett fortfarighetstillstånd. En karak
teristika av detta slag benämnes därför statisk karakteristika.
Växelströms-kolbåge.
Till skillnad från likströms-kolbågen har växelströms-ljusbågen
ingen bestämd positiv och negativ pol, utan dessa växla med
periodtalet. Bågspänningen kan vid växelström hållas lägre än vid likström.
Fig. 538 visar karakteristikan för en växelströmsljusbåge. Den
be
Fig. 537. Likströmsljusbågens
karakteristika.
Fig. 538.
Växelströmsljus-bågens karakteristika.
nämnes dynamisk karakteristika, eftersom den visar de snabba
förändringarna och det inbördes förhållandet mellan ström och spänning
under en kort tidsperiod. Karakteristikan visar, hur såväl spänning
som ström under en period från O-punkten växa till sina högsta
positiva värden, hur de passera O-punkten, uppnå sitt lägsta värde och
därefter åter passera O-punkten.
Den dynamiska karakteristikan förekommer icke endast vid
växelström. Även vid likströmssvetsmaskiner kunna nämligen förekomma
så snabba förändringar av ström och spänning, att man även där talar
om dynamisk karakteristika.
89. Metallbågssvetsning.
Likströms-metallbåge.
Den ena elektroden utgöres här av en metallstav, medan den andra
— liksom vid. kolbågssvetsning — vanligen utgöres av arbetsstycket.
Bågen har i stort sett samma utseende som likströms-kolbågen, men
medan elektrodspetsarna hos den senare ej smälta utan endast bilda
gasformigt finfördelad grafit, så bildas vid likströms-metallbågen på
elektrodspetsen droppar, vilka sedan de växt till viss storlek ryckas
loss och slungas till den andra elektroden (svetsstycket).
445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
